Därför behövs hyresrätter bland villamattorna!

I Sverige har på grund av den förda politiken priserna på köpebostäder rakat i höjden. Det skapar flera problem varav ett stort är det som händer vid skilsmässor. Tänk ett par med barn i ett villaområde som inte längre vill bo med varandra. Det är inte så ovanligt. Men vad händer då? Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnen och barnen behöver i allmänhet båda sina föräldrar. En av föräldrarna kan kanske bo kvar men inte den andra. Och att köpa en ny bostad i samma område kan vara omöjligt. Den har kanske ingen möjlighet att få lån av den storlek som skulle behövas. Båda behöver dessutom en bostad som har plats för barn. Hade det funnits större hyresrätter t.ex. radhus i bostadsområdet skulle den gemensamma vårdnaden kunna fungera bra för båda föräldrar och barnen kunna gå kvar i förskolan och skolan. Detta är ett starkt argument för blandade boendeformer i större bostadsområden i större städer.

Propagandan mot blandade bostadsområden bygger på okunskap och fördomar. Däremot borde hyresrätten ges åtminstone samma statliga stöd som köpebostäderna har. Den orättvisa och korkade bostadspolitiken behöver ändras. Jag vill för egen del understryka fördelarna med hyresrätten. Det är ett praktiskt boende som ger stor frihet och gör det enklare att flytta beroende på förändringar i livet. Jag har som vuxen bott i alla tre upplåtelseformer och haft svårt att klara ekonomin när jag behövde flytta och haft svårigheter att få köpebostaden såld.

I Schweiz bor 60 procent och i Tyskland 55 procent av hushållen i hyresrätt.

Cervenkas nyhetsbrev 28/10, Aftonbladet gör mig väldigt orolig

Inte minst med tanke på USA:s enorma och växande statsskuld och de växande spänningarna och krigen i världen. Han skriver:
“Enligt Bank of America är det den största nedgången på obligationsmarknaden i USA:s 247-åriga historia. Alla de, och det är många, som köpte obligationer när räntan var låg sitter alltså på enorma förluster. Som avhandlades i förra nyhetsbrevet är Riksbanken en av dessa. I veckan kom beskedet att myndigheten kommer begära ett tillskott på 80 miljarder kronor från riksdagen.
Även andra centralbanker, som Europeiska centralbanken sitter på stora förluster efter liknande köpräder.
Knivigast är dock läget för bankerna, särskilt i USA. Stora förluster på obligationer utlöste vårens kris i USA där flera banker gick under. Enligt färska siffror sitter amerikanska banker på orealiserade förluster motsvarande över 6 000 miljarder kronor. Om dessa skulle utlösas över en natt hade systemet kollapsat. Av lätt insedda skäl har amerikanska staten gjort sitt bästa för att det inte ska ske.
När krisen slog till i våras kunde banker i kris låna pengar av centralbanken Federal Reserve och lämna sina obligationer som säkerhet. Men värdet beräknades på inköpspriset och inte marknadsvärdet. Lite som att kunna belåna en gammal tv på pantbanken till 1997 års nypris.
Per den sista augusti hade bankerna lånat över 120 miljarder dollar, dubbelt så mycket som när programmet lanserades i mars i år. Stora delar av det amerikanska banksystemet är alltså fortfarande illa ute och skulle inte klara sig utan krispengar från staten.
Kontentan: baksmällan efter de galna lågränteåren är långt ifrån över och det enda som skiljer världen från en större krasch är olika former av nödlösningar och kreativ bokföring.” Cervenka skriver att han återkommer i denna fråga. Han menar att marknaden för obligationer är både betydligt större och viktigare än börsen. Enligt Cervenka är det summerade värdet på alla världens noterade företag strax under 100 000 miljarder dollar 2022 medan värdet på den globala obligationsmarknaden samtidigt var 133 000 miljarder dollar. Jag undrar om detta är ett pågående pyramidspel?