Category: Bostäder

Statliga bostadslån för lägre hyror och priser

svenbergen2014Leave a comment

Det skulle behövas statliga lån till bostadsbyggande med låg ränta, som endast går till de som håller nere byggpriserna, så att hyror och priser på bostadsrätter och egnahem hålls nere. Ett bostadsföretag/hyresvärd måste visa att hyrorna hålls nere under en lång tid för att få dessa lån. Dessa bostäder ska inte heller kunna omvandlas till bostadsrätter. Det behövs betydligt fler större hyresrätter för barnfamiljer. För de som bygger bostadsrätter eller egnahem gäller att de måste visa att byggpriserna hålls nere. De som flyttar in ska inte vid försäljning kunna ta ut ett högre pris i fast penningvärde under minst 15-20 år förutom för de åtgärder som de själva har gjort/bekostat och som inneburit en ökning av standarden. Detsamma gäller naturligtvis de som flyttar in. De ska inte heller kunna göra ränteavdrag på sina billiga lån eller utnyttja ROT-avdrag.

De nya bostäderna med rimliga hyror och priser bör främst gå till de med inkomster under medianen och de som vill flytta till orter i norr med stort behov av arbetskraft. De som idag bor i en vanlig bostadsrätt eller ett egnahem och får flytta in i dessa kraftigt subventionerade bostäder ska inte kunna tjäna pengar på försäljning av sin nuvarande bostad utöver kompensation för de standardökningar i bostaden som de gjort eller bekostat själva.

Vi behöver bostäder i alla upplåtelseformer som folk har råd med

svenbergen2014Leave a comment

Idag går statens stöd enbart till boende i ägande- och bostadsrätt i form av ränte- och ROT-avdrag. Det är enorma summor årligen. År 2024 kostade ränteavdragen skattebetalarna 61 miljarder.[1] En person kan dra av 30 procent av räntekostnader upp till 100 000 kronor per år. För räntekostnader över 100 000 kronor får en person dra av 21 procent. Det finns ingen övre gräns.

Samma år kostade ROT-avdragen 12 miljarder. När man kan dra av 30 procent av arbetskostnaden. 2025 höjdes detta tak tillfälligt till 50 procent och då steg skattebetalarnas subvention till 21,5 miljarder.[2] Dessutom kan ju dessa avdrag användas för utgifter för köpebostäder i hela EU.

Men bostadsbidragen då? Bostadsbidragen kan ju gå till boende i alla upplåtelseformer men går framför allt till ensamstående med barn i hyresrätt. År 2025 uppgick statens utgifter för bostadsbidraget till 3,1 miljarder kronor. I fasta priser innebär det att utgifterna har mer än halverats sedan början av 1990‑talet. Till exempel motsvarade 1990 års bostadsbidrag cirka 6,3 miljarder kronor i dagens penningvärde. [3]

Bostadstillägg till pensionärer betalas ju som en del av pensionen. Den utbetalas oavsett upplåtelseform. ”Bor du i eget hus eller egen bostadsrätt räknas värdet på bostaden normalt inte som en tillgång, om du bodde i bostaden även den 31 december året innan du ansöker. Bostadens värde påverkar då inte din rätt till bostadstillägg. Endast i undantagsfall räknas bostaden med som en tillgång: om du ägde bostaden den 31 december men inte bodde i den då.” [4] 2025 gick 12 miljarder till pensionärer. [5]

Det skulle behövas betydligt fler hyresrätter med hyror som vanligt folk har råd med. Vi lever i ett rörligt samhälle med ständiga förändringar. I ekonomiskt starka länder som Tyskland och Schweiz bor över hälften av hushållen i hyresrätt. Par gifter och skiljer sig, får barn, barn flyttar hemifrån (om de kan), arbeten man vill ha och den utbildning man behöver kanske finns på annan ort än där man bor. Det är lättare att flytta om man bor i hyresrätt. I flera kommuner saknas bostäder som hushåll med medelinkomster skulle ha råd med. Särskilt svårt är det idag för unga och på orter med högre utbildning. Hade SD-regeringen brytt sig om rätten till bostad så hade man satsat på förmånliga statliga bostadslån med villkor att hyran eller priset hålls nere i 15 -20 år.

Rätten till bostad måste förverkligas i Sverige, vilket kräver fler goda bostäder med överkomliga hyror och priser. För att åstadkomma detta måste staten gripa in. Idag subventioneras bara boende i bostads- och äganderätt via ränte- och ROT-avdrag, vilket kostar statskassan enorma summor, medan boende i hyresrätt lämnas åt sitt öde. Dessa subventioner är inte förknippade med villkor utan har bidragit till att trycka upp priserna.

Statliga eller kommunala subventioner ska inte utnyttjas för att höja priser

En rimlig regel borde vara att statliga subventioner har villkor om att de inte får utnyttjas för att höja priser, kapitaliseras. Idag visar den officiella statistiken t.ex. att byggpriserna för lika stora lägenheter är betydligt högre för bostadsrätter än för hyresrätter även när markpriset är fråndraget. ROT-avdragen utnyttjas för att öka värdet på bostaden, dvs. till egen förtjänst.

Nya statliga lån för lägre hyror och priser

Det skulle behövas statliga lån till bostadsbyggande med låg ränta, som endast går till de som håller nere byggpriserna, så att hyror och priser på bostadsrätter och egnahem hålls nere. Ett bostadsföretag/hyresvärd måste visa att hyrorna hålls nere under en lång tid för att få dessa lån. Dessa bostäder ska inte heller kunna omvandlas till bostadsrätter. Det behövs betydligt fler större hyresrätter för barnfamiljer. För de som bygger bostadsrätter eller egnahem gäller att de måste visa att byggpriserna hålls nere. De som flyttar in ska inte vid försäljning kunna ta ut ett högre pris i fast penningvärde under minst 15-20 år förutom för de åtgärder som de själva har gjort/bekostat och som inneburit en ökning av standarden. Detsamma gäller naturligtvis de som flyttar in. De ska inte heller kunna göra ränteavdrag på sina billiga lån eller utnyttja ROT-avdrag.

De nya bostäderna med rimliga hyror och priser bör främst gå till de med inkomster under medianen och de som vill flytta till orter i norr med stort behov av arbetskraft. De som idag bor i en vanlig bostadsrätt eller ett egnahem och får flytta in i dessa kraftigt subventionerade bostäder ska inte kunna tjäna pengar på försäljning av sin nuvarande bostad utöver kompensation för de standardökningar i bostaden som de gjort eller bekostat själva.

[1] SVT 21 januari 2026

[2] Hur vi bor 2026-05-06

[3] A.a

[4] Pensionsmyndigheten

[5] Hur vi bor 2026-03-04

Därför behövs bostadsområden med olika upplåtelseformer

svenbergen2014Leave a comment

I många städer finns områden som domineras helt av dyra köpebostäder. I vidsträckta villaområden är det svårt att klara sig utan bil och service saknas. De stora bostäderna finns oftast bara i egnahem varför barnfamiljer gärna letar efter denna boendeform. Men samtidigt kan det vara långt till både förskolor och skolor, vilket skapar en stress bland föräldrar och ett knepigt schemaläggande.  Tänk ett par med barn i ett villaområde som inte längre vill bo med varandra. Det är inte så ovanligt. Men vad händer då? Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnen och barnen behöver i allmänhet båda sina föräldrar. En av föräldrarna kan kanske bo kvar men inte den andra. Och att köpa en ny bostad i samma område kan vara omöjligt. Den har kanske ingen möjlighet att få lån av den storlek som skulle behövas. Båda behöver dessutom en bostad som har plats för barn. Hade det funnits större hyresrätter t.ex. radhus i bostadsområdet skulle den gemensamma vårdnaden kunna fungera bra för båda föräldrar och barnen kunna gå kvar i förskolan och skolan. De höga priserna gör att kan de tvingas sälja varför barnen får svårt att gå kvar i förskola eller skola. Eller så har kanske en av föräldrarna möjlighet att lösa ut den andra, men eftersom det inte finns någon annan boendeform i området blir det ännu svårare att hitta en gemensam lösning för barnen. Detta har nog många varit med om. Det är ett argument för att skapa bostadsområden med blandade upplåtelseformer. Det är klart att man inte ska förstöra områden med småhus med jättehöga hus intill dessa. Men hus med kanske 4 -5 våningsplan skulle kunna fungera. Dessutom skulle de kunna medföra att underlaget för service och kollektiva kommunikationer ökar. Om det skapas ett nytt litet stadsdelscentrum ökar områdets kvalitet.

Propagandan mot blandade bostadsområden bygger på okunskap och fördomar. Däremot borde hyresrätten ges åtminstone samma statliga stöd som köpebostäderna har så att flytt mellan boendeformer underlättas. Den orättvisa och korkade bostadspolitiken behöver ändras. Jag vill för egen del understryka fördelarna med hyresrätten. Det är ett praktiskt boende som ger stor frihet och gör det enklare att flytta beroende på förändringar i livet. Jag har som vuxen bott i alla tre upplåtelseformer och haft svårt att klara ekonomin när jag behövde flytta och haft svårigheter att få köpebostaden såld. I hyresrätt kan många olika människor bo. I Schweiz bor 60 procent och i Tyskland 55 procent av hushållen i hyresrätt.

Därför behövs hyresrätter bland villamattorna!

svenbergen20142 Comments

I Sverige har på grund av den förda politiken priserna på köpebostäder rakat i höjden. Det skapar flera problem varav ett stort är det som händer vid skilsmässor. Tänk ett par med barn i ett villaområde som inte längre vill bo med varandra. Det är inte så ovanligt. Men vad händer då? Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnen och barnen behöver i allmänhet båda sina föräldrar. En av föräldrarna kan kanske bo kvar men inte den andra. Och att köpa en ny bostad i samma område kan vara omöjligt. Den har kanske ingen möjlighet att få lån av den storlek som skulle behövas. Båda behöver dessutom en bostad som har plats för barn. Hade det funnits större hyresrätter t.ex. radhus i bostadsområdet skulle den gemensamma vårdnaden kunna fungera bra för båda föräldrar och barnen kunna gå kvar i förskolan och skolan. Detta är ett starkt argument för blandade boendeformer i större bostadsområden i större städer.

Propagandan mot blandade bostadsområden bygger på okunskap och fördomar. Däremot borde hyresrätten ges åtminstone samma statliga stöd som köpebostäderna har. Den orättvisa och korkade bostadspolitiken behöver ändras. Jag vill för egen del understryka fördelarna med hyresrätten. Det är ett praktiskt boende som ger stor frihet och gör det enklare att flytta beroende på förändringar i livet. Jag har som vuxen bott i alla tre upplåtelseformer och haft svårt att klara ekonomin när jag behövde flytta och haft svårigheter att få köpebostaden såld.

I Schweiz bor 60 procent och i Tyskland 55 procent av hushållen i hyresrätt.

Vi behöver fler hyresrätter

svenbergen2014Leave a comment

Det medför problem med att bo i köpt bostad för par som inte längre vill bo ihop. Det kan ta lång tid att få lägenheten såld eller så måste ena parten flytta. Priserna är ofta väldigt höga. Vid skilsmässa kan det vara omöjligt för den ena att skaffa en ny köpebostad. Medan den som bor kvar måste punga ut med halva marknadsvärdet. Har de dessutom barn kan det vara svårt få tag i en bostad som de har råd med i samma område, vilket kan påverka barnens tid i förskola eller skola.

I en del kommuner finns det nästan bara köpebostäder och väldigt ont om hyresrätter, varför det blir nödvändigt att flytta från kommunen med allt som det innebär. Det behövs blandade bostadsområden med olika upplåtelseformer och i olika storlek. Det är tokigt att bygga bara köpebostäder. Det borde vara obligatorisk för varje kommun att se till att det finns blandade bostadsområden. Även att varje kommun ska ha ett kommunalt bostadsföretag. Rätten till boende är inskriven men borde vara lagfäst. Även en fattig människa ska ha tak över huvudet i detta land i norr. Det är märkligt att staten subventionerar boende i köpt boende med enorma summor varje år vilket främst gynnar de med höga inkomster och drivit upp priserna, medan inte ett öre går till hyresgäster med vanliga inkomster. Dessutom utnyttjar privata hyresvärdar kommunens ansvar för försörjningsstöd till hushåll.

Självklart bör samhället inte styra hur folk ska bo utan ge alla upplåtelseformer samma villkor. Det behövs statliga bostadslån till byggande av bostäder som med villkor som håller nere priser och hyror samtidigt som de enorma subventionerna idag till enbart köpebostäder trappas av.

För de som hyllar det inflytande man får i egnahem eller bostadsrätt borde tänka på det alternativ som heter kooperativ hyresrätt. Man kan säga att den fungerar som HSB innan priserna släpptes fria. Man behöver betala en insats som föreningen bestämmer när man flyttar in och som man sedan får tillbaka i fast penningvärde när man flyttar. När en privat hyresvärd vill sälja sina fastighet har en även en kooperativ förening rätt till förtur enligt nuvarande lag. Problemet är att denna förening inte har möjlighet idag att ta lån med fastigheten som säkerhet för att köpa den. Det skulle behövas en lagändring här. Dessutom skulle Hyresgästföreningen kunna bilda denna typ av bostadsförening för de medlemmar som vill och stödja dem med detta genom sitt kunnande. En bostadsförening ger hyresgästerna makt över sitt boende, kan förhindra onödiga lyxsaneringar och bidra till att hålla nere driftskostnader och underhåll. Ett hushåll – en röst när man väljer styrelse. Det blir betydligt dessutom enklare om ett par inte längre vill bo ihop med en sådan lösning. Det kommer inte längre att handla om miljoner och stora personliga lån. En sådan insats är lättare för en vanlig knegare att klara.

ROT-avdraget är fel

svenbergen2014Leave a comment

ROT-avdraget är fel av två skäl 1) den riktas bara till boende i bostads- och äganderätt men inte till hyresrätten, 2) det kan användas till vad som helst som ökar värdet på bostaden i hela EU, dvs. till privat förmögenhetsökning. Samtidigt har allt fler människor svårt att klara sina boendekostnader, i synnerhet hyresgäster som i genomsnitt har betydligt lägre inkomster än de andra. Det skulle behövas ett villkorat stöd för underhåll av hyresfastigheter byggda under miljonprogrammet för att förhindra ytterligare hyreshöjningar samt ett villkorat stöd till byggande av nya bostäder som håller nere byggpriser, hyror och bostadspriser och som inte kan användas till privat förmögenhetsökning. Det behövs fler bostäder som även folk med lite lägre inkomster har råd med. Dessutom skulle både bostads- och barnbidrag behöva höjas. Men Tidöregeringen och SD fortsätter sin ensidiga satsning på de välbeställda genom att höja ROT-avdragen!

Vill DN ha samma bostadspolitik som i Finland?

svenbergen2014Leave a comment

I en ledare i dagens DN hävdas att när Vänsterpartiet gick mot att det skulle införas fri hyressättning, dvs marknadshyror i nyproduktion så skadades bostadspolitiken allvarligt. DN:” Reformen, som stod i januariavtalet, var tänkt som ett första steg mot en fungerande hyresmarknad. Alltså en där det inte krävs flera års väntetid för ett förstahandskontrakt, vilket är samma resa som exempelvis Helsingfors gjorde på 1990-talet.” I stället skulle vi göra som i Finland gjorde på 1990-talet. “Men eftersom reformen på 1990-talet kombinerades med att de allmännyttiga bostäderna fördelas efter behov, är subventionerade och att betydligt fler än i Sverige får bostadsbidrag är resultatet att Finland har en fungerande bostadsmarknad. Faktiskt så fungerande att det för ett halvår sedan rapporterades om ett överskott på lägenheter, framför allt i Helsingfors, vilket ledde till att värdarna på olika sätt försökte locka nya hyresgäster till sig.

Fast frågan är om ledarskribenten är medveten om vad det kostar att ha denna bostadspolitik som fungerar idealiskt enligt DN och vad den innebär. Jag har tillgång till siffror från 2020.

Skulle vi som i Finland inte ha utan ta bort ränte – och ROT-avdrag, öka bostadsbidragen kraftigt samt införa ett stort stöd till byggande av sociala bostäder och låta privata hyresvärdar bestämma sina hyror själva. Då skulle priserna på egnahem och bostadsrätter sjunka kraftigt samtidigt som hyrorna sänks i delar av hyresbeståndet! Är detta DNs bostadspolitik? Det är bra att DN inser att marknaden inte kan lösa bostadsfrågan utan ett stort statligt stöd som gör det möjligt att öka bostadsbyggandet samt att det finns bostäder som även hushåll med lägre inkomster har råd med. Nu var det väl knappast så frågan ställdes i samband med regeringskrisen, eller hur?.

Ökad rikedom för rika skadar oss

svenbergen2014Leave a comment

Det är belagt av forskningen att ingenting spiller över till vanligt folk när de ökar sitt ägande. Det är deras tillgångar som ökar liksom deras makt. Över företag, mark, infrastruktur, massmedia och politiken. De skitar dessutom ner jorden mer än alla andra genom sitt leverne. De kan kosta på sig hur mycket som helst. Enorma exklusiva fester i flera dagar. Äga och använda privata flygplan, lustyachter, jättehus och en massa extrema bilar. Genom att köpa upp flera bostäder på olika håll blir det färre kvar till vanligt folk. De bidrar genom sin köpkraft att driva upp priserna på alla tillgångar. På orter där de vill äga bostäder triggar de upp priserna så att många som bott där länge inte har råd att bo kvar. I tidningar framställs deras framfart som ett bevis på att de lyckats, men aldrig att deras framfart går ut över vanligt folk. Häng inte med i denna mytbildning även om du kanske uppskattar vad personen, de skriver om, har gjort i något annat hänseende. Det är inte rätt att bre ut sig på det sätt som de gör. Vore de anständiga skulle de i stället använda sina rikedomar för att göra det bättre för vanligt folk och i synnerhet för de som är fattiga, eller hur? Det är nog nu! Gör motstånd!

Timbro’s Kopsch drömmer i SvD

svenbergen2014Leave a comment

Kopsch i drömmarnas rike och vill inte tala om hur det ser ut i verkligheten.
“Det finns mycket att avundas den finska bostadspolitiken, och mycket att låta sig inspireras av. I Finland lägger staten cirka två procent av BNP på bostadspolitiska satsningar, mot Sveriges en procent. Deras satsningar går nästan uteslutande till det hyrda boendet, med kraftfulla subventioner till byggande, och ett generöst bostadsbidrag. I Sverige går nästan allt till det ägda boendet, med ränte- och ROT-avdrag som de mest centrala utgiftsposterna, politik vars effektivitet kan ifrågasättas. Men det slutar inte där. I Finland är bo­stadsbyggande en nationell prioritering på regeringsnivå:

Där säkerställs finansiering och fungerade bostadspolitik i samarbete mellan de viktigaste departementen, vilket blir särskilt viktigt i lågkonjunktur. I Sverige saknas statliga produktionsstöd vilket ger oss en lägre byggtakt och ett mer konjunkturkänsligt byggande.

Där finns statliga, konkreta mål för bostadsbyggandet i hela landet, som kommunerna har att förhålla sig till. I Sverige är det fritt valt arbete för kommunerna om det ska planeras för fler bostäder eller ej.

Där tillämpas en fastighetsskatt utan tak som är extra hög för planlagd men obebyggd mark för att påskynda nybyggnationen och förhindra byggföretag från att hamstra byggrätter. I Sverige har vi en regressiv fastighetsavgift som ger negativa incitament för kommuner att planera för fler bostäder då nyproduktion är undantagen från skatten i femton år.”

Inga ränteavdrag eller ROT-avdrag till det ägda boendet i Finland. Så Timbro vill öka stödet till hyresrätten och avskaffa det till det ägda boendet!

Helsingfors visar att hyresmarknaden kan fungera | SvD Ledare

SVD.SE

Helsingfors visar att hyresmarknaden kan fungera | SvD Ledare

Kris i bostadsfrågan

svenbergen2014Leave a comment

Jag vill rekommendera en nyutkommen bok: Kris i bostadsfrågan – för en solidarisk bostadspolitik. Den är skriven av forskarkollektivet Fundament. “Sverige behöver att nytt, socialt och klimatanpassat bostadssystem. Men ett sådan kan bara åstadkommas genom radikala förändringar. Utifrån en genomgång av över hundra års svensk bostadshistoria analyserar Kris i bostadsfrågan orsakerna till och konsekvenserna av att bostadens bruksvärde helt har kommit att överskuggas av dess bytesvärde, och föreslår hur den pågående krisen – med radikala förändringar i politik, finans och byggande – skulle kunna demonteras och utgöra grunden för ett nytt bostadssystem, där alla människors behov av ett hem står i centrum.” Även om du inte håller med om allt som står i boken kommer den att ge dig nya och uppfriskande idéer av vad som behöver göras. Köp och läs den!