Timbro’s Kopsch drömmer i SvD

Kopsch i drömmarnas rike och vill inte tala om hur det ser ut i verkligheten.
“Det finns mycket att avundas den finska bostadspolitiken, och mycket att låta sig inspireras av. I Finland lägger staten cirka två procent av BNP på bostadspolitiska satsningar, mot Sveriges en procent. Deras satsningar går nästan uteslutande till det hyrda boendet, med kraftfulla subventioner till byggande, och ett generöst bostadsbidrag. I Sverige går nästan allt till det ägda boendet, med ränte- och ROT-avdrag som de mest centrala utgiftsposterna, politik vars effektivitet kan ifrågasättas. Men det slutar inte där. I Finland är bo­stadsbyggande en nationell prioritering på regeringsnivå:

Där säkerställs finansiering och fungerade bostadspolitik i samarbete mellan de viktigaste departementen, vilket blir särskilt viktigt i lågkonjunktur. I Sverige saknas statliga produktionsstöd vilket ger oss en lägre byggtakt och ett mer konjunkturkänsligt byggande.

Där finns statliga, konkreta mål för bostadsbyggandet i hela landet, som kommunerna har att förhålla sig till. I Sverige är det fritt valt arbete för kommunerna om det ska planeras för fler bostäder eller ej.

Där tillämpas en fastighetsskatt utan tak som är extra hög för planlagd men obebyggd mark för att påskynda nybyggnationen och förhindra byggföretag från att hamstra byggrätter. I Sverige har vi en regressiv fastighetsavgift som ger negativa incitament för kommuner att planera för fler bostäder då nyproduktion är undantagen från skatten i femton år.”

Inga ränteavdrag eller ROT-avdrag till det ägda boendet i Finland. Så Timbro vill öka stödet till hyresrätten och avskaffa det till det ägda boendet!

Helsingfors visar att hyresmarknaden kan fungera | SvD Ledare

SVD.SE

Helsingfors visar att hyresmarknaden kan fungera | SvD Ledare

Kopsch’s myter om bruksvärdet

Det finns enorma problem på bostadsmarknaden idag. Kopsch tar upp en del av dessa i ett inlägg. Men hans recept skulle göra problemen ändå värre. Med viss regelbundenhet kommer kritik mot den nuvarande hyreslagstiftningen, som kallas för hyresreglering, trots att utfallet beror på förhandlingar mellan parterna. Nu har Fredrik Kopsch på Timbro kommit på att de nuvarande reglerna på hyresmarknaden är en katastrof som kostar 20 miljarder. Och lösningen är naturligtvis marknadshyror, som i ett slag skulle förbättra situationen. Då skulle det bli jämvikt på hyresmarknaden enligt dessa ekonomers teori. I likhet med andra debattörer med hans utgångspunkter sägs en hyra som ligger under vad som skulle vara möjligt för en hyresvärd att ta ut vara en subvention. Kopsch borde studera bl.a. den oreglerade hyresmarknaden i England för att skaffa sig lite empiriskt material och inte hålla sig till teorier. De sociala kostnader och tragedier marknadshyror skulle medföra är omätbara. Bostadsmarknaden fungerar inte som bilmarknaden, vilket salig Lindbeck påstod. Jag föreslår Kopsch att läsa bl.a. professor Arnott R. (1987) Economic theory and housing in Handbook of Regional and Urban Economics, Volume 2, Urban Economics, Editor Edwin S. Mills, North-Holland, Elsevier B.V, som visar på 9 olika faktorer som gör att bostadsmarknaden skiljer sig fullständigt från varje annan marknad. Bostad är ju en mänsklig rättighet. Vi bygger samhällen inte bara enskilda bostäder. Även en fattig människa måste ha en dräglig bostad. Det finns inget exempel i världen på att en fri marknad kunnat åstadkomma detta. Det finns inte heller en enda åtgärd som är lösningen utan det är ett samspel mellan olika åtgärder som behövs. Men staten, samhället måste gripa in.

Befolkningen ökar idag, byggandet hänger inte med utan bostadsbristen ökar, subventionerna i form av ränte- och rotavdrag för boende i bostads- och äganderätt (som Kopsch inte nämner) fortsätter som förut men inget går till boende i hyresrätt. Hyresvärdar skulle kunna ta ut betydligt högre hyror i alla kommuner där det är bostadsbrist om Kopsch’s recept följdes, vilket han också medger. Varför skulle dessa då vilja bygga nytt och minska bostadsbristen? Bostadsbrist håller ju uppe hyrorna. Att en avreglering skulle öka byggandet av hyresrätter är undersökt av olika forskare som visat att det inte hänt i något enda land. Det som kan öka byggandet av hyresrätter är villkorade subventioner av det slag som investeringsbidragen är, dvs för att utgå måste byggherren kunna visa att hyrorna hålls nere. Dessa borde dessutom utgå även vid byggande av stora hyresrätter för barnfamiljer som är en stor bristvara på bostadsmarknaden. Byggpriserna som har rusat upp pga. av subventionerna till bostads- och äganderätt måste ner. Byggpriserna är betydligt högre för bostadsrätter än för hyresrätter även bortsett från markpriset. Kommunerna kan skärpa sina krav och bara upplåta mark för effektivt byggande till låga priser. Köerna till hyresrätter gäller framför allt till hyresrätter med lägre hyror. Väldigt många klarar inte värdarnas krav när det gäller nybyggda hyresrätter, vars hyror – om inte de byggts med investeringsbidrag – ligger så högt det går (marknadshyror). I en studie som jag var med om i Göteborg, visade det sig att 15 procent av de hushåll, som bodde i fastigheter som var på gång att byggas om, inte hade en skälig levnadsnivå enligt SCB:s definition när hyran innan ombyggnad var betald. Ändå var hyrorna i denna del av beståndet lägre än hyrorna i andra delar av hyresmarknaden i Göteborg. Sån är verkligheten i Sverige, Kopsch. Vi har stora inkomstskillnader. De som bor i hyresrätt har mindre bostadsyta per person, lägre inkomster och är mer rörliga än boende i både bostads- och hyresrätt. I Stockholms innerstad visar fakta från SCB samma sak. Den stora överkonsumtionen av boende i Sverige finns i de kraftigt subventionerade upplåtelseformerna bostads- och äganderätt. Vad tänker du göra åt detta, Kopsch?