Olika syn på marknadsekonomi

svenbergen2014Leave a comment

Ordet marknadsekonomi används ofta slarvigt, eftersom man ofta tänker sig att en marknad alltid kommer att fungera ungefär som den gör idag. Men oavsett ekonomiskt system kommer det alltid att finnas marknader. Patrik Witkowsky poängterar i sin bok den viktiga skillnaden mellan kapitalism och marknadsekonomi. ”Kapitalismen bygger på att människor hyr ut sig själva till företag och underordnas styrelser de inte har något inflytande över. De har inte heller någon rätt till resultatet som skapas, endast en lön. Marknadsekonomi innebär att företag konkurrerar med varandra på en marknad. Den ekonomiska demokrati som jag förespråkar syftar till att succesivt avskaffa uthyrningen av människor, inte marknadsekonomin.”[1] Personalägda eller demokratiska företag är företag som ägs av personalen i företaget. I dessa demokratiska företag tillsätter personalen företagsstyrelsen enligt principen ”en person, en röst” och bestämmer över hur företagets resultat ska användas. Delas ut till personalen, återinvesteras eller en kombination.

Det är svårt att genomföra i Sverige, eftersom de anställda sällan har tillräckliga resurser för att köpa företaget. Personalförvärv av företag bör göras av en juridisk person, en stiftelse, en ekonomisk förening eller ett aktiebolag. Den juridiska personen bör kunna låna till köpet med företagets tillgångar som säkerhet, vilket inte är möjligt i Sverige idag. Bestämmelserna inom bolagsrätt och skatterätt är ett hinder.

”Företagen borde”, som Owen D. Young uttryckte det, så småningom ”tillhöra de människor som ger dem sina liv och ansträngningar”, vilket skulle innebära en framtid ”utan några hyrda människor”. För att förverkliga den här typen av visioner utarbetade affärsjuristen Louis O. Kelso på 1950- och 1960-talet de första modellerna för Employee Stock Ownership Plan (ESOP). De beskrevs i boken The Capitalist Manifesto från 1958. De byggde på att de anställda bildade en fond (trust) som tog ett lån med företaget som säkerhet. De lånade pengarna användes sedan för att köpa de tidigare ägarnas aktier. Företaget gjorde regelbundna avsättningar till personalfonden, vilka användes för att amortera ned lånet…. Upplägget var hämtat från rikskapitalindustrin där kapitalstarka investerare köpte företag via så kallade belånade förvärv (leveraged buyouts). Det innebar att de använde tillgångarna i det förvärvade företaget som säkerhet för lånet som användes för att genomföra affären.” [2](ESOP) som anställda kan använda för att köpa ut en tidigare ägare gynnas av lagstiftningen i USA sedan mitten av 1970-talet.

Hade vi haft en sådan lagstiftning hade kanske Volvo ägts av de anställda och inte av ett kinesiskt företag. Det gjordes försök av anställda i Sverige men bestämmelserna inom bolagsrätt och skatterätt var ett hinder. I Sverige är personalägda företag därför sällsynta jämfört med i andra länder. I Sverige skulle vi kunna ha en lag som gav anställda förtur om ett företag ska säljas. Man kan även tänka sig skattelättnader för ägare av företag som säljer till personalen i form av sänkt reavinstskatt.[3] Denna modell skulle också kunna garantera fortlevnaden av företag där ägaren/ägarna inte orkar längre, men vill att företaget ska fortleva. Fler personalägda företag kan vara ett steg mot en ekonomisk demokrati. Det är en marknadsekonomi där de flesta företag ägs och styrs demokratiskt av dem som arbetar i dem

[1] Patrik Witkowsky (2024) Vi kan styra oss själva – En bok om ekonomisk demokrati, Atlas. s. 236-237

[2] Patrik Witkowsky (2024) Vi kan styra oss själva – En bok om ekonomisk demokrati, Atlas, s.321.

[3] W. s 224

USA:s ekonomi i gungning

svenbergen2014Leave a comment

USA:s budgetunderskott har ökat och uppgick till 1,36 biljoner dollar hittills i år, enligt den senaste rapporten från amerikanska finansdepartementet. Detta motsvarar en ökning med 14% jämfört med samma period föregående år. Maj månad visade ett underskott på 316 miljarder dollar, vilket är en minskning jämfört med maj 2024 men fortfarande visar på ett stort årligt underskott. 

Bakgrund:

  • USA:s budgetunderskott har varit ett problem i flera år, och trots försök att minska det har det fortsatt att växa.
  • Ökningen beror på en kombination av ökade utgifter, minskade intäkter och stigande räntor.
  • Räntor på den amerikanska statsskulden har blivit en stor utgiftspost och väntas överstiga 1,2 biljoner dollar under året, rapporterar Placera.se.
  • Enligt amerikanska finansdepartementet, ökade underskottet under första kvartalet 2025 med 40 procent till 711 miljarder dollar, jämfört med samma period föregående år.
  • Denna ökning beror delvis på lägre skatteintäkter och ökade utgifter. 

Effekter:

  • Ett stort budgetunderskott kan leda till ökad statsskuld och högre räntor. 
  • Det kan också påverka den amerikanska dollarns värde och landets förmåga att finansiera framtida utgifter. 
  • En hög statsskuld kan också skapa oro på finansmarknaderna och göra det dyrare för USA att låna pengar. 
  • USA:s budgetunderskott har fått stor uppmärksamhet och analytiker varnar för att det kan leda till allvarliga ekonomiska problem. 

Framtida utmaningar:

  • Att minska budgetunderskottet är en viktig utmaning för den amerikanska regeringen.
  • Det kräver en balanserad strategi som inkluderar både utgiftsminskningar och ökade intäkter.
  • En minskning av budgetunderskottet kan vara nödvändig för att säkerställa USA:s ekonomiska stabilitet på lång sikt. 

Nu ligger ett budgetförslag framme för beslut i USA. I en första omgång har det fått stöd i senaten med röstsiffrorna 51-49, Två republikaner röstade mot liksom demokraterna. Opartiska analytiker uppskattar att en version av Trumps skattesänkningar och utgiftsförslag skulle öka den amerikanska statsskulden på 36,2 biljoner dollar med miljarder dollar.

Demokraterna motsatte sig starkt lagförslaget och sa att dess skattesänkningar oproportionerligt skulle gynna de rika på bekostnad av en rad sociala program som låginkomsttagare i USA är beroende av.

Dagens Industri: ”Budgeten väcker stark kritik – inte bara från Demokraterna. Kongressens budgetkontor (CBO) släppte nyligen sin långtidsprognos för USA:s ekonomi och offentliga finanser i vilken man varnar för att landets skuldnivåer är på väg att nå historiska rekord. Enligt CBO:s analys väntas statsskulden som andel av BNP nå sin högsta nivå någonsin redan 2029, och fortsätta öka till 156 procent år 2055 – nivåer som riskerar att underminera tillväxten, öka beroendet av utländska långivare och begränsa politiskt handlingsutrymme i framtiden. Underskotten väntas förbli stora under hela prognosperioden som sträcker sig till år 2055.”

Till detta kan man tillägga att förtroendet för dollarn sjunker, vilket i sin tur medför att andra valutor kommer att användas i betydligt större utsträckning vid internationell handel där dollarn idag dominerar stort. USA:s ekonomi kommer att få mindre betydelse i världen. En del befarar att det kan bli ett finansiellt sammanbrott.

Paul Krugman from Paul Krugmanpaulkrugman@substack.com 29/06 2025: översatt via Google:
Förra veckan noterade jag att de allra största förmögenheterna i Amerika nu främst är baserade på teknikkvasimonopol. Men om man går ner lite på Forbes 400-listan ser man ett antal plutokrater som tjänat tiotals miljarder inom finans, särskilt hedgefonder. Bland dessa finns personer som Stephen Schwarzman, som jämförde ansträngningarna att stänga ett Wall Street-vänligt skattehål med Hitlers invasion av Polen, och Ken Griffin, en republikansk megadonator.

Faktum är att finansialiseringen av den amerikanska ekonomin har varit en viktig drivkraft för ökande ojämlikhet. Vad menar jag med finansialisering? Egentligen menar jag två olika men relaterade saker. Den ena aspekten är den extraordinära ökningen av andelen av den amerikanska ekonomin som ägnas åt finansiella aktiviteter i motsats till produktion av varor och tjänster. En andra är det genomgripande sättet på vilket finansiärer och finansinstitut som hedgefonder och private equity har förändrat hur även icke-finansiella företag fungerar. Dessa förändringar har nästan alltid ökat ojämlikheten.

Israel bryter mot alla lagar

svenbergen2014Leave a comment

Den israeliska regimen anser sig ha rätt att attackera folk var som helst, i andra länder, på internationellt vatten. Regimen anser sig stå över internationell rätt, ockuperar, fängslar och driver bort folk, understödjer illegala bosättningar, förstör och mördar på Västbanken och i Gaza, där den dessutom svälter ut befolkningen och bombar sönder sjukhus och bostäder. Den sätter in militär för att förhindra att en båt med 12 civila personer och förnödenheter till befolkningen i Gaza kommer fram! Och de som protesterar mot dess krigsbrott kallar den för anti-semiter. Även alla judar som är mot dess framfart får samma epitet!

Det är inte klokt att flera regeringar inklusive den svenska inte vidtar aktiva åtgärder för att markera mot Israels övergrepp och krigsbrott. USA:s vapenhjälp och stora ekonomiska stöd till denna mördarregim är skamlig. Den måste upphöra. Israel ska ut ur Västbanken, Gaza, Libanon och Syrien! FN:s resolution från 1967 måste tillämpas!

SD tillhör etablissemanget

svenbergen2014Leave a comment

Knepigt för SD. Från Aftonbladet: “Vi är ju en del av etablissemanget också eftersom vi är med och styr. Men vi får inte förlora kantigheten. Vi måste ju ändå någonstans kunna vara de vi är, säger Jomshof. Han säger även att outsider-stämpeln är viktig för annars kan väljarna uppfatta partiet i paritet med de andra partierna i riksdagen.” SD styr ju i verkligheten det mesta av regeringens politik, i synnerhet den ekonomiska. Och den går ju ut på att förbättra för de rika, försämra för de med lägre inkomster, strunta i den höga arbetslösheten. Så SD är verkligen en del av etablissemanget och inga outsiders. Så ser stämpeln ut i verkligheten. Det går inte att lura folk hur länge som helst. Dessutom finns ju tydliga kontakter mellan SD och kriminella motorcykelgäng. Renrasig kriminalitet är ok för SD.

Israel måste ut ur Gaza och Västbanken!

svenbergen2014Leave a comment

Kampen för fred, frihet och rättvisa får aldrig upphöra. Det är upprörande med den flathet och tystnad som Israels övergrepp och mördande på Västbanken, i Gaza, Libanon och Syrien visas av EU och många andra regeringar. Det Israel göra är lika vidrigt som det Ryssland gör mot Ukraina. Israel har ockuperat Västbanken, uppmuntrat illegala bosättningar och stängt inne Gaza sedan 1967 i strid med FN-resolutioner. Israels regerings beskrivning av verkligheten har anammats av media i väst. Kritik av Israels politik har kallats för anti-semitism trots att förmodligen flertalet judar är emot denna politik. Skapandet av Israel 1948 är ett kolonialistiskt projekt som ledde till att över 700 000 tvingades bort från sina hem. FN:s representant Folke Bernadotte, som försökte hitta en fredlig lösning, mördades av sionistiska terrorister 1948.  Mordet planerades av Sternligans operative chef i Jerusalem, och godkändes av en styrgrupp, bestående av Sternligans ledare i Jerusalem, filosofen Israel Eldad och Yitzhak Shamir, som under tiden för mordet var en av Sternligans högsta ledare och som blev Israels premiärminister 1983–1984 och 1986–1992. I december 1948 antogs resolution 194 av FN:s generalförsamling. Resolutionen slog fast att de palestinska flyktingar som vill återvända till sina hem och leva i fred med sina grannar ska få göra det så snart som möjligt, och att kompensation för skadad eller förlorad egendom ska utbetalas till de som väljer att inte återvända. Det har hänt mycket sedan dess.

USA:s ohämmade stöd till Israels mördande måste fördömas. Trumps politik har dessutom inneburit en upptrappning. Denna våldsspiral måste få ett slut. De gränser som fastställdes i en FN-resolution 1967 måste erkännas och en tvåstatslösning etableras. Den extrema propagandan från sionister och islamister måste fördömas.

ROT-avdraget är fel

svenbergen2014Leave a comment

ROT-avdraget är fel av två skäl 1) den riktas bara till boende i bostads- och äganderätt men inte till hyresrätten, 2) det kan användas till vad som helst som ökar värdet på bostaden i hela EU, dvs. till privat förmögenhetsökning. Samtidigt har allt fler människor svårt att klara sina boendekostnader, i synnerhet hyresgäster som i genomsnitt har betydligt lägre inkomster än de andra. Det skulle behövas ett villkorat stöd för underhåll av hyresfastigheter byggda under miljonprogrammet för att förhindra ytterligare hyreshöjningar samt ett villkorat stöd till byggande av nya bostäder som håller nere byggpriser, hyror och bostadspriser och som inte kan användas till privat förmögenhetsökning. Det behövs fler bostäder som även folk med lite lägre inkomster har råd med. Dessutom skulle både bostads- och barnbidrag behöva höjas. Men Tidöregeringen och SD fortsätter sin ensidiga satsning på de välbeställda genom att höja ROT-avdragen!

Enhet mot demokratins fiender

svenbergen2014Leave a comment

Det är en farlig utveckling i världen när världens rikaste och mäktigaste land nu styrs av oligarker som stöttar fascister, urholkar demokratin, vill utöka sitt territorium, föra ekonomiskt krig mot andra länder, struntar i internationellt samarbete och miljökrisen. Denna ledning har skapats efter ett demokratiskt val där sociala media och massmedia, använts för att sprida lögner och konspirationsteorier. Merparten av dessa ägs av miljardärer som medverkat i denna kampanj mot demokratin. De är extremister som inte skyr några medel. Mänskligheten och vår livsmiljö står på spel.

Det finns tyvärr de som tror att det inte är så farligt. Att det bara är överdrifter. Men det är det inte. Det är planerat, samordnat och väl organiserat. Samtidigt var det tydligt att det organiserade motståndet i valet mot denna utveckling inte hade tydliga krav för att förbättra majoritetens levnadsvillkor och begränsa de rikas makt i USA.

Och inte är det inte bättre i de andra stormakterna, Ryssland och Kina. Ryssland och Kina styrs enväldigt tillsammans med ett antal oligarker. Ryssland har en svag ekonomi men en enorm militärmakt. Kina har världens nästa största ekonomi och en starkt växande modern militärmakt. Demokrati och yttrandefrihet saknas även i en rad andra länder. I Sverige pågår en negativ utveckling med angrepp på invandrare, folkbildning, studieförbund och snabbt ökande ekonomiska klyftor.

Demokrati innebär fria val, åsiktsfrihet, yttrandefrihet, organisationsfrihet och religionsfrihet. Ett samhälle som värnar om samarbete och tolerans, och varje människas rätt till sin egen kropp och sexualitet så länge den inte skadar en annan människa. Ett samhälle som garanterar lika rättigheter för alla oavsett etnisk tillhörighet, kön, tro, utseende, som värnar om allas trygghet mot de krafter som vill förstöra och skada andra.

Men demokrati måste även omfatta arbetslivet, ägandet. Från Dagens Arena 2024-09-25: ” Enligt en ny rapport från Oxfam International äger nu de rikaste 1 procenten mer än vad 95 procent av världens befolkning äger tillsammans. Av världens 50 största företag ägs över en tredjedel av en dollarmiljardär eller har en dollarmiljardär som huvudägare. Samtidigt äger länder i globala syd, där 79 procent av världens befolkning bor, endast 31 procent av de globala finansiella tillgångarna.” Ägandet borde kunna spridas på ett helt annat sätt, så att inte ett fåtal rika styr företagsamhet, massmedia och sociala media. Det är dags att fundera på företagsdemokrati och demokratiska företag.

I två nyligen utgivna böcker skisseras vägar framåt. Bo Rothstein (2023) Grundbulten – Tillit och visionen om en liberal socialism, Fri tanke. Tanken i den boken är att liberalismens löfte om respekt för individens autonomi och socialismens löfte om social och ekonomisk rättvisa borde kunna ta varandra i hand. Patrik Witkowski (2024) Vi kan styra oss själva – En bok om ekonomisk demokrati, Atlas, med förord av Rothstein. Idag finns redan tiotusentals välfungerande företag runt om i världen, stora som små, som ägs av medarbetarna. I Witkowskis bok belyses några av dessa företag, den empiriska forskningen på detta område och den bortglömda idétradition som förespråkar ett demokratiskt ägande. Där finns också 20 olika förslag om hur vi kan ta steg mot en morgondag där demokratin tar steget in på jobbet.

Hur som helst. Det är hög tid att skapa största breda enighet till försvar för demokrati även om vi har olika uppfattningar. Ett samhälle med fria val, åsiktsfrihet, yttrandefrihet, organisationsfrihet och religionsfrihet. Ett samhälle som värnar om samarbete och tolerans, och varje människas rätt till sin egen kropp och sexualitet så länge den inte skadar en annan människa. Ett samhälle som garanterar lika rättigheter för alla oavsett etnisk tillhörighet, kön, tro, utseende, som värnar om allas trygghet mot de krafter som vill förstöra och skada andra. Så låt oss gå till verket: Enhet för demokrati och mot demokratins fiender!

Fler personalägda/demokratiska företag

svenbergen2014Leave a comment

Personalägda eller demokratiska företag är företag som ägs av personalen i företaget I dessa demokratiska företag tillsätter personalen företagsstyrelsen enligt principen ”en person, en röst” och bestämmer över hur företagets resultat ska användas. Delas ut till personalen, återinvesteras eller en kombination.

Det är svårt att genomföra i Sverige, eftersom de anställda sällan har tillräckliga resurser för att köpa företaget. Personalförvärv av företag bör göras av en juridisk person, en stiftelse, en ekonomisk förening eller ett aktiebolag. Den juridiska personen bör kunna låna till köpet med företagets tillgångar som säkerhet, vilket inte är möjligt i Sverige idag. Bestämmelserna inom bolagsrätt och skatterätt är ett hinder.

Så här kan personalen ta över företag

”Företagen borde”, som Owen D. Young uttryckte det, så småningom ”tillhöra de människor som ger dem sina liv och ansträngningar”, vilket skulle innebära en framtid ”utan några hyrda människor”. För att förverkliga den här typen av visioner utarbetade affärsjuristen Louis O. Kelso på 1950- och 1960-talet de första modellerna för Employee Stock Ownership Plan (ESOP). De beskrevs i boken The Capitalist Manifesto från 1958. De byggde på att de anställda bildade en fond (trust) som tog ett lån med företaget som säkerhet. De lånade pengarna användes sedan för att köpa de tidigare ägarnas aktier. Företaget gjorde regelbundna avsättningar till personalfonden, vilka användes för att amortera ned lånet…. Upplägget var hämtat från rikskapitalindustrin där kapitalstarka investerare köpte företag via så kallade belånade förvärv (leveraged buyouts). Det innebar att de använde tillgångarna i det förvärvade företaget som säkerhet för lånet som användes för att genomföra affären.” [1](ESOP) som anställda kan använda för att köpa ut en tidigare ägare gynnas av lagstiftningen i USA sedan mitten av 1970-talet.

Hade vi haft en sådan lagstiftning hade kanske Volvo ägts av de anställda och inte av ett kinesiskt företag. Det gjordes försök av anställda i Sverige men bestämmelserna inom bolagsrätt och skatterätt var ett hinder. I Sverige är personalägda företag därför sällsynta jämfört med i andra länder. I Sverige skulle vi kunna ha en lag som gav anställda förtur om ett företag ska säljas. Man kan även tänka sig skattelättnader för ägare av företag som säljer till personalen i form av sänkt reavinstskatt.[2] Denna modell skulle också kunna garantera fortlevnaden av företag där ägaren/ägarna inte orkar längre, men vill att företaget ska fortleva. Fler personalägda företag kan vara ett steg mot en ekonomisk demokrati. Det är en marknadsekonomi där de flesta företag ägs och styrs demokratiskt av dem som arbetar i dem. Varför inte?

Personalinflytande i offentlig sektor

”Anställda inom den offentliga sektorn arbetar på uppdrag av medborgarna och kan därför inte, i synnerhet inte de som utför myndighetsutövning, ges samma grad av självbestämmande som i den privata sektorn. Den politiska demokratin kan inte överlåta kontrollen helt. …. Men det hindrar inte att offentliganställda ges ett ökat inflytande över den löpande förvaltningen och att man stärker det som inom ledarskapslitteraturen kallas för medarbetarskap.”[3]  Kommuner, regioner och statliga verk skulle kunna gå före. En tanke är att de anställda kan välja ledning inom det delområde som de arbetar inom. Det behövs en förändring för att skapa en annan modell för styrning av arbetet än den centralstyrning som NPM (New Public Management) medför och som lett till en växande byråkrati med ständiga mätningar som tar tid från verksamheten. Det behövs en organisationsmodell där de anställdas erfarenheter från verksamheten i alla led används. I statsägda företag som SJ, Vattenfall, Systembolaget är det regeringen som utser styrelsen, men där skulle vd kunna väljas av anställda för att kunna utnyttja den kunskap och erfarenhet som de anställda har. Syftet är att ett ökat ansvar och inflytande gör arbetet roligare och förmodligen också effektivare.

Facklig samverkan för demokratiska företag

Inom ett och samma företag finns ofta flera olika fackliga organisationer. Dessa bör samarbeta om att skapa förutsättningar för en fond för samtliga anställda och dess regler. Regler behövs bland annat eftersom facken ofta företräder anställda i olika ställningar inom företagen och det sker ständiga förändringar beroende på anställda slutar och nya tillkommer. När de anställda tagit över företaget lär de se över arbetsorganisationen och de olika rollerna. Eftersom det finns ett gemensamt intresse för företaget bör denna översyn, trots de förändringar den kan komma att medföra, ändå kunna ge en trevligare atmosfär och ökad sammanhållning. De fackliga organisationerna spelar här en viktig roll för denna demokratisering av arbetslivet som kan ge de anställda verklig makt över sina företag. Det krävs både engagemang och kunnande, samtidigt som detta kan skapa entusiasm bland fackens medlemmar och företrädare.

Om ekonomisk demokrati

Witkowsky definierar ekonomisk demokrati så här:

”En marknadsekonomi där de flesta företag ägs och styrs av dem som arbetar i dem. I dessa demokratiska företag tillsätter de anställda företagsstyrelsen enligt ”en person, en röst” och delar på resultatet.

Det innebär att det är de som är underställda företagsstyrelsen väljer styrelsen, alltså som när medborgarna i demokratiska kommuner, regioner och stater väljer sitt politiska styre. De anställda bör också ha rätt till frukterna av sitt eget arbete, alltså resultatet i företaget. Dessa rättigheter är under en ekonomisk demokrati personliga rättigheter knutna till dem som utför själva arbetet. De är inte äganderätter som kan köpas och säljas av vem som helst. Även detta påminner om den politiska medborgaren som inte kan gå på stan och sälja sin röst till högstbjudande.[4]

Witkowsky poängterar den viktiga skillnaden mellan kapitalism och marknadsekonomi. ”Kapitalismen bygger på att människor hyr ut sig själva till företag och underordnas styrelser de inte har något inflytande över. De har inte heller någon rätt till resultatet som skapas, endast en lön. Marknadsekonomi innebär att företag konkurrerar med varandra på en marknad. Den ekonomiska demokrati som jag förespråkar syftar till att succesivt avskaffa uthyrningen av människor, inte marknadsekonomin.”[5]

[1] Patrik Witkowsky (2024) Vi kan styra oss själva – En bok om ekonomisk demokrati, Atlas, s.32 I fotnoterna nedan skriver jag W. när detta verk citeras.

[2] W. s 224

[3] W. s 234-235

[4] W s. 237

[5] W. s. 236-237

Enhet mot demokratins fiender!

svenbergen2014Leave a comment

Det är en farlig utveckling i världen när världens rikaste och mäktigaste land nu styrs av oligarker som stöttar fascister, urholkar demokratin, vill utöka sitt territorium, föra ekonomiskt krig mot andra länder, struntar i internationellt samarbete och miljökrisen. De är kapitalistiska extremister som inte skyr några medel. Mänskligheten och vår livsmiljö står på spel. Det finns tyvärr de som tror att det inte är så farligt. Att det bara är överdrifter. Men det är det inte. Det är planerat, samordnat och väl organiserat. Därför måste tala om för de som inte förstår vad det är i verkligheten. Det handlar om åsiktsfrihet, yttrandefrihet, organisationsfrihet och religionsfrihet. Ett samhälle som värnar om samarbete och tolerans, och varje människas rätt till sin egen kropp och sexualitet så länge den inte skadar en annan människa. Ett samhälle som garanterar lika rättigheter för alla oavsett etnisk tillhörighet, kön, tro, utseende, som värnar om allas trygghet mot de krafter som vill förstöra och skada andra. Vi ska inte vara tysta utan visa fast motstånd, stå enade och organisera oss mot denna galenskap.

Vill DN ha samma bostadspolitik som i Finland?

svenbergen2014Leave a comment

I en ledare i dagens DN hävdas att när Vänsterpartiet gick mot att det skulle införas fri hyressättning, dvs marknadshyror i nyproduktion så skadades bostadspolitiken allvarligt. DN:” Reformen, som stod i januariavtalet, var tänkt som ett första steg mot en fungerande hyresmarknad. Alltså en där det inte krävs flera års väntetid för ett förstahandskontrakt, vilket är samma resa som exempelvis Helsingfors gjorde på 1990-talet.” I stället skulle vi göra som i Finland gjorde på 1990-talet. “Men eftersom reformen på 1990-talet kombinerades med att de allmännyttiga bostäderna fördelas efter behov, är subventionerade och att betydligt fler än i Sverige får bostadsbidrag är resultatet att Finland har en fungerande bostadsmarknad. Faktiskt så fungerande att det för ett halvår sedan rapporterades om ett överskott på lägenheter, framför allt i Helsingfors, vilket ledde till att värdarna på olika sätt försökte locka nya hyresgäster till sig.

Fast frågan är om ledarskribenten är medveten om vad det kostar att ha denna bostadspolitik som fungerar idealiskt enligt DN och vad den innebär. Jag har tillgång till siffror från 2020.

Skulle vi som i Finland inte ha utan ta bort ränte – och ROT-avdrag, öka bostadsbidragen kraftigt samt införa ett stort stöd till byggande av sociala bostäder och låta privata hyresvärdar bestämma sina hyror själva. Då skulle priserna på egnahem och bostadsrätter sjunka kraftigt samtidigt som hyrorna sänks i delar av hyresbeståndet! Är detta DNs bostadspolitik? Det är bra att DN inser att marknaden inte kan lösa bostadsfrågan utan ett stort statligt stöd som gör det möjligt att öka bostadsbyggandet samt att det finns bostäder som även hushåll med lägre inkomster har råd med. Nu var det väl knappast så frågan ställdes i samband med regeringskrisen, eller hur?.