Tidö-regeringen struntar i arbetslinjen!

Tidö-regeringen motiverar ständigt sina åtgärder med att de sägs stimulera arbete. Den skär ner i bidrag till de mest utsatta samtidigt som den sänker skatterna främst för de redan välbeställda, ökar subventionerna till de som äger och har högre skatt på inkomster än på kapitalinkomster. I själva verket uppmuntrar denna regering spekulation i stället för vanligt arbete.

1987 publicerade tidningen Forbes sin första redovisning av antalet dollarmiljardärer i världen. Då hade Sverige endast två personer med på listan – Tetra Pak-ägarna Hans and Gad Rausing. Sedan dess har styrande politiker avskaffat såväl arvsskatt som fastighetsskatt, gåvoskatt och värnskatt. skurit kraftigt ner på bostadsstödet till hyresgästerna men ökat stödet till de som äger sina bostäder. Idag har Sverige 45 dollarmiljardärer med på Forbes lista. Det är fler än länder som Schweiz, Spanien och Japan. Deras sammanlagda förmögenhet är cirka 1 870 miljarder kronor. Det är tre gånger så mycket som den totala inkomstskatt som betalades in till Sveriges 290 kommuner under 2023. Eller: Samtliga förvärvsarbetande svenskar skulle kunna strunta i att betala kommunal inkomstskatt i tre år om dessa 45 personer gav upp sin förmögenhet till statskassan. Per capita har Sverige fler dollarmiljardärer än USA, Kina och Ryssland. Och med förmögenhet kommer makt.

Det som är allvarligast i dagens utveckling är att spekulationen breder ut sig. Stora summor satsas på lotto, betting, rouletter och liknande verksamheter. Spekulationer i om aktier eller valutor går upp eller ner omsätter enorma summor dagligen. Detta skapar inget värde, utan är bara en omfördelning, men utnyttjas för att koncentrera ägandet ännu mer.

Och politiken understödjer denna utveckling. Samhället understödjer spekulation på fastighetsmarknaden genom skattesubventioner av olika slag men även genom principen om s.k. verkligt värde eller nuvärdeskalkyler i redovisningsregler som är hämtad från finansiell ekonomi. Detta är utförligt beskrivet av Stig Westerdahl, professor i företagsekonomi.[1]

”Beräkningstekniker och former för fastighetsvärdering bidrar på olika sätt att förvärra bostadskrisen i Sverige. Men det finns också andra problem med tillvägagångssätten. Grundtanken i teknikerna är att värdera ner framtiden. Hellre en krona idag än samma mynt i morgon. Framtida liv och värden skrivs alltså ner. Sammantaget skapar nuvärdesberäkningar och ”verkligt värde” i redovisningen kortsiktighet och reducerar vår beredskap för oväntade kriser. Dessa finansiella praktiker skapar med nödvändighet kortsiktiga aktörer formade av det tidsperspektiv dom präglar det tidsperspektiv som präglar den finansiella handeln.[2]

”Teknikerna ska vara neutrala och fungera som speglar, eller kanske kameror, vilka återger värdet på ett trovärdigt sätt. Men den pragmatiska synen på värde som boken bygger på ställer detta på huvudet. Tänk om teknikerna i stället för att återge en verklighet faktiskt skapar den – vad som numera allt oftare benämns ”performativitet”.

Performativitet innebär att de tekniker som beskrivits i denna bok inte återger en verklighet utan skapar den. Kalkylerna konstruerar värden – och världen – när Excel-arken möjliggör för ”osynliga värden” att träda fram och fastställa ”nytta”. Värdet som skall bedömas finns alltså inte där för att avspeglas utan skapas när själva beräkningen utförs.”’………….

”Tillgångar i de privata bostadsföretagens årsredovisningar som redovisades utifrån vad de kostat att skapa eller köpa in blir i stället värderade utifrån ett tänkt ”marknadspris”, eller så kallat ”verkligt värde”, som sedan öppnar för ytterligare värdestegringar.. Detta värde kommer dessutom till stånd efter en teoretisk värdering, det har inte alltid med konkret handel eller tidigare affärer att göra.”[3]

Dessutom borde reala reavinster (vinster i fast penningvärde) på fastigheter och bostadsrätter beskattas på ett helt annat sätt. Idag kan ju fastighetsägare och de med bostadsrätt göra vinster på prisökningar beroende på åtgärder i omvärlden de inte själva utan andra har bekostat, ibland samhället. Det är inte rimligt. Däremot ska det man gjort eller bekostat själv i fastigheten inte beskattas. Hänsyn ska då tas till ROT- och ränteavdrag som har sänkt kostnaderna. Allt ska också anges i fast penningvärde. För egenarbete bör schablonberäkningar göras. Reala värdeförändringar på grund av andra åtgärder i omvärlden som innehavaren inte vidtagit bör beskattas fullt ut. Detta skulle minska spekulation i fastighetsbranschen.

Dessa besparingar för skattebetalarna skulle då kunna användas för att öka bostadsbyggandet av bostäder med rimliga hyror och priser för att succesivt förverkliga alla vuxna människors och alla barns rätt till en god bostad.

Det som skapar värde är i grunden bara mänskligt arbete. Vad är då arbete? Det är inte bara det arbete som utförs av anställda utan alla former av arbete, där något nytt skapas eller något förändras av människor oavsett det är betalt eller obetalt.  

Det sprids många myter, som t.ex. att pengar/kapital skapar värde. Aktieägare eller ägare av olika fonder skapar inte värde utan de kan tjäna pengar på arbete som utförs av anställda någonstans. De som skapar värde i t.ex. Electrolux är de som arbetar i företaget. De får en del av det värde de skapar i form av lön och resten tillfaller de som äger företaget.

Det är viktigt för samhällets utveckling att det finns utrymme för nya idéer, för entreprenörer. Dessa kan behöva resurser/kapital/pengar för att utveckla sina idéer för att skapa nya verksamheter eller verk som bidrar till vår utveckling. Detta används ibland för att styrka påståendet att kapital skapar pengar, men det håller inte. Kapitalet kommer från arbete och det som sedan skapar värde är det arbete som utförs i verksamheten eller i skapandet av verket. Visst kan kloka kapitalister spela en positiv roll när de satsar på viktiga verksamheter. Det viktiga är att det är mänskligt arbete som skapar värde.

Det finns en rad arbeten inom vård, skola och omsorg som bedrivs inom offentlig sektor som inte genererar något överskott eller vinst i form av pengar, men som skapar andra former av värde: ökad hälsa, kunskap, trygghet och välbefinnande. Samtidigt finns det ett tryck från ekonomiska intressen att även dessa verksamheter ska vara vinstdrivande. Det betyder då att, om verksamheten är skattefinansierad, att hela värdet som skapas inte tillfaller personalen eller de som verksamheten är avsedd för, utan en andel tillfaller de som äger verksamheten. Ju högre vinst desto högre andel. Och ju lägre andel till de som verksamheten är till för och de som utför verksamheten.

Att lärare, läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, förskollärare, personliga assistenter skulle jobba mer och effektivare om de var anställda i ett vinstdrivande bolag är en myt. Visst vill de ha en bra lön, men ett arbete där man känner att man gör nytta är också mycket värt. Arbetet inklusive resorna till och från det tar ju en stor del av ens liv. Men om resurserna inte räcker till en bra verksamhet och personalen utnyttjas så slår det tillbaka. Det är den verklighet många upplever idag.


[1] Stig Westerdahl (2021) Det självspelande pianot – Kalkylerna & kapitalet som skapar Sveriges bostadskris, Dokument press.

[2] A.a. s. 125

[3] A.a. s. 127

Därför behövs hyresrätter bland villamattorna!

I Sverige har på grund av den förda politiken priserna på köpebostäder rakat i höjden. Det skapar flera problem varav ett stort är det som händer vid skilsmässor. Tänk ett par med barn i ett villaområde som inte längre vill bo med varandra. Det är inte så ovanligt. Men vad händer då? Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnen och barnen behöver i allmänhet båda sina föräldrar. En av föräldrarna kan kanske bo kvar men inte den andra. Och att köpa en ny bostad i samma område kan vara omöjligt. Den har kanske ingen möjlighet att få lån av den storlek som skulle behövas. Båda behöver dessutom en bostad som har plats för barn. Hade det funnits större hyresrätter t.ex. radhus i bostadsområdet skulle den gemensamma vårdnaden kunna fungera bra för båda föräldrar och barnen kunna gå kvar i förskolan och skolan. Detta är ett starkt argument för blandade boendeformer i större bostadsområden i större städer.

Propagandan mot blandade bostadsområden bygger på okunskap och fördomar. Däremot borde hyresrätten ges åtminstone samma statliga stöd som köpebostäderna har. Den orättvisa och korkade bostadspolitiken behöver ändras. Jag vill för egen del understryka fördelarna med hyresrätten. Det är ett praktiskt boende som ger stor frihet och gör det enklare att flytta beroende på förändringar i livet. Jag har som vuxen bott i alla tre upplåtelseformer och haft svårt att klara ekonomin när jag behövde flytta och haft svårigheter att få köpebostaden såld.

I Schweiz bor 60 procent och i Tyskland 55 procent av hushållen i hyresrätt.

Demokrati och jämlikhet nyckeln till en hållbar framtid!

Vi står idag inför ett globalt system där redan rika gynnas medan människor med lägre inkomster arbetar hårt utan att få ta del av fördelarna. Historiska och koloniala mönster präglar fortfarande det finansiella systemet och avgör vilka som får sätta spelreglerna och dra nytta av den globala ekonomin.

Ekonomisk makt och dess konsekvenser

Forskning visar att ökad rikedom hos de rikaste inte leder till förbättringar för vanliga människor. Tvärtom ökar deras tillgångar och inflytande över företag, mark, infrastruktur och även politiken. Biljardärer och oligarker motarbetar demokrati och tar hjälp av högerextrema och fascistiska rörelser för att bevara rådande maktförhållanden.

Delar av deras förmögenheter är ett resultat av både historisk och nutida exploatering samt inte minst arv. Under 2023 extraherades 921 miljarder dollar från det globala syd till det globala nord via det finansiella systemet och alla miljardärer under 30 har ärvt sin förmögenhet.

Klimatkrisen och dess orättvisa effekter

Extrema väderhändelser, så som torka, översvämningar och cykloner blir allt vanligare, och drabbar hårdast de som redan är mest sårbara. Det är till exempel fem gånger vanligare att människor i fattiga länder tvingas på flykt på grund av extremväder, jämfört med i rika länder. Uppvärmningen slår också mot fattiga människors försörjning exempelvis genom sämre eller uteblivna skördar. Även Europa och Nordamerika drabbas av katastrofala bränder och extrema temperaturer.

Utsläpp och konsumtion en fråga om rättvisa

De som tjänar mest pengar släpper också ut överlägset mest koldioxid.

•  Den rikaste procenten släpper ut lika mycket som två tredjedelar av mänskligheten gör tillsammans

• De fattigaste 50 procenten står för mindre än 10 procent av de globala utsläppen

• De rikaste 10 % står för 50 % av alla utsläpp

Under de senaste decennierna har koldioxidutsläppen ökat kraftigt på grund av ökad konsumtion bland de redan välbeställda – inte för att fler tagit sig ur fattigdom.[1]

Livsstil och påverkan på samhället

De mest välbärgade har möjlighet att leva på ett sätt som påverkar både miljö och samhälle negativt. De kan kosta på sig hur mycket som helst. Enorma exklusiva fester i flera dagar. Äga och använda privata flygplan, lustyachter, jättehus och en massa extrema bilar. Genom att köpa upp flera bostäder på olika håll blir det färre kvar till vanligt folk. De bidrar genom sin köpkraft att driva upp priserna på tillgångar. På orter där de vill äga bostäder triggar de upp priserna så att många som bott där länge inte har råd att bo kvar.

Media framställer ofta denna livsstil som framgång och lycka utan att belysa de negativa konsekvenserna för samhället. Det är viktigt att se igenom denna mytbildning. Det är knappast rättvist att några få breder ut sig på bekostnad av andra. Vore de anständiga skulle de i stället använda sina rikedomar för att göra det bättre för vanligt folk och i synnerhet för de som är fattiga, eller hur?

Vägen framåt – för en rättvis värld!

Nu är det dags att ta ställning mot denna skriande orättvisa och arbeta för politisk och ekonomisk demokrati. Makten måste återföras till folket och resurserna användas för att skapa ett bättre liv för alla – i synnerhet för de mest utsatta. Frihet och jämlikhet!


[1] Från Oxfam

Om att förbjuda Burka och Niqab på offentliga platser – igen

Varken stater, partier, män eller andra ska bestämma hur kvinnor ska gå klädda. Varje människa ska ha rätt att välja hur den klär sig. Diktaturer som Afghanistan, Iran, Saudiarabien m.fl. använder lagar för att förtrycka kvinnor. I Sverige har varje människa rätt att välja hur den vill klä sig i offentliga sammanhang.

Men det finns ändå lagar och regler i Sverige om hur vi ska vara klädda vid olika tillfällen, i trafiken, sjukhus, på gator och torg, på allmänna badstränder o.s.v. I vissa yrken krävs särskild klädsel.

Folk har ansiktsskydd för att skydda sig mot infektioner, pollen, kyla mm. De som kör motorcykel är vanligtvis helt omöjliga att se ansiktet på. Vi har jultomtar på gatan. Masken Anonymous används, vid karnevaler spökar vi ut oss, en del vill klä ut sig till olika djur. Ja, exemplen är många. En person måste kunna dölja sitt ansikte vid demonstrationer för att visa sin åsikt utan att råka illa ut. I andra fall är det rimligt att kräva att ansiktet visas för att veta att en person har rätt att närvara. Jag anser att man inte ska få köra bil maskerad utan att vara möjlig att identifiera. Affärsidkare ska ha laglig rätt att kunna vägra att ta emot kunder med maskerat ansikte av säkerhetsskäl (risk för rån mm). Men det ska vara affärsidkarens eget beslut och vara annonserat vid ingången. Av säkerhetsskäl i olika sammanhang, i en skola, bank och vid viss vård bör man visa sitt ansikte för att kunna identifieras. Men den lagstiftning som KD vill ha är enbart riktat mot viss klädsel som är ovanlig i Sverige. Min eller andras åsikter om denna klädsel är ingen grund för lagstiftning. Det går ju att ändra en Burka eller en Niqab och kalla den något annat och utforma den annorlunda för att ändå tvinga kvinnor att dölja sitt ansikte. Skyddsmask och mörka glasögon kan vara ett sätt. Uppfinningsrikedomen är stor. Därför är det funktion (dölja ansikte eller skyddsskäl) och tillfälle (när och var) som en lagstiftning ska precisera.

Så här ser ordningslagen ut: “1 § Den som på allmän plats deltar i en allmän sammankomst enligt ordningslagen (1993:1617), som utgör demonstration eller som annars hålls för överläggning, opinionsyttring eller upplysning i allmän eller enskild angelägenhet, får inte helt eller delvis täcka ansiktet på ett sätt som försvårar identifikation, om det vid sammankomsten uppkommer en störning av den allmänna ordningen eller en omedelbar fara för en sådan störning. Detsamma gäller den som på allmän plats deltar i en folksamling, som inte utgör allmän sammankomst eller offentlig tillställning enligt ordningslagen, om folksamlingen genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna. Förbudet gäller inte den som täcker ansiktet av religiösa skäl. Det gäller inte heller i den utsträckning deltagare i en allmän sammankomst, som avses i första stycket, med stöd av 2 kap. 11 a § ordningslagen fått tillstånd att helt eller delvis täcka ansiktet.”

Vid lagföring måste naturligtvis alla identifieras.

KD:s klädförbud

KD vill förbjuda burka och niqab, dvs. klädsel som skyler ansiktet offentligt. SD håller förmodligen med. Kristersson funderar på förbud mot burka. Betyder det att också andra ansiktsmasker ska förbjudas offentligt, tomtemasker, ansiktsskydd, etc? Ska man ha lagstiftning ska den väl inte bara vara inriktad mot viss religiös klädsel även man inte gillar den. Att vara maskerad på gatan kan vi knappast förbjuda. eller hur? Jag anser att man inte ska få köra bil maskerad utan ska vara möjlig att identifiera. Jag tycker att t.ex, affärsidkare ska ha laglig rätt att kunna vägra att ta emot kunder med maskerat ansikte av säkerhetsskäl (risk för rån mm). Men det ska vara affärsidkarens eget beslut och vara annonserat vid ingången. Jag tycker att man vid uppenbara lagbrott ska ha rätt att kräva att ansiktet visas för att fastställa identitet. Om det krävs att säkerställa identitet vid passering av gräns eller för bokade platser ska det vara möjligt att fastställa att identitetshandlingen stämmer med personen. Det är lagstiftning som håller.

En viktig bok

Jag har läst en bok av Johannes Klenell (2025) Bananrepubliken Sverige – Hur politiker, välfärdskapitalister och PR-byråer utarmar demokratin, Natur & Kultur. Den borde du läsa. Det var mycket i den som jag inte kände till. Och det borde nog alla känna till. Den understryker behovet av ett lobbyregister, hårdare karensregler samt att aktiebolag som ägandeform ska stängas ute från välfärden. Hur tillåtet ska det vara att kombinera påverkansarbete med hemliga kunder med politiska uppdrag?

Detta är viktiga frågor för vår demokrati att vi ska veta hur beslut fattas, vilka som tjänar på dem, hur de påverkar samhälle och välfärd. Klenell skriver:” En sak är säker: Bland de största lögnerna som sagts om Sverige är att vi är landet lagom. Tvärtom är vi en nation för de fullständigt skam- och gränslösa.”

Vi behöver fler hyresrätter

Det medför problem med att bo i köpt bostad för par som inte längre vill bo ihop. Det kan ta lång tid att få lägenheten såld eller så måste ena parten flytta. Priserna är ofta väldigt höga. Vid skilsmässa kan det vara omöjligt för den ena att skaffa en ny köpebostad. Medan den som bor kvar måste punga ut med halva marknadsvärdet. Har de dessutom barn kan det vara svårt få tag i en bostad som de har råd med i samma område, vilket kan påverka barnens tid i förskola eller skola.

I en del kommuner finns det nästan bara köpebostäder och väldigt ont om hyresrätter, varför det blir nödvändigt att flytta från kommunen med allt som det innebär. Det behövs blandade bostadsområden med olika upplåtelseformer och i olika storlek. Det är tokigt att bygga bara köpebostäder. Det borde vara obligatorisk för varje kommun att se till att det finns blandade bostadsområden. Även att varje kommun ska ha ett kommunalt bostadsföretag. Rätten till boende är inskriven men borde vara lagfäst. Även en fattig människa ska ha tak över huvudet i detta land i norr. Det är märkligt att staten subventionerar boende i köpt boende med enorma summor varje år vilket främst gynnar de med höga inkomster och drivit upp priserna, medan inte ett öre går till hyresgäster med vanliga inkomster. Dessutom utnyttjar privata hyresvärdar kommunens ansvar för försörjningsstöd till hushåll.

Självklart bör samhället inte styra hur folk ska bo utan ge alla upplåtelseformer samma villkor. Det behövs statliga bostadslån till byggande av bostäder som med villkor som håller nere priser och hyror samtidigt som de enorma subventionerna idag till enbart köpebostäder trappas av.

För de som hyllar det inflytande man får i egnahem eller bostadsrätt borde tänka på det alternativ som heter kooperativ hyresrätt. Man kan säga att den fungerar som HSB innan priserna släpptes fria. Man behöver betala en insats som föreningen bestämmer när man flyttar in och som man sedan får tillbaka i fast penningvärde när man flyttar. När en privat hyresvärd vill sälja sina fastighet har en även en kooperativ förening rätt till förtur enligt nuvarande lag. Problemet är att denna förening inte har möjlighet idag att ta lån med fastigheten som säkerhet för att köpa den. Det skulle behövas en lagändring här. Dessutom skulle Hyresgästföreningen kunna bilda denna typ av bostadsförening för de medlemmar som vill och stödja dem med detta genom sitt kunnande. En bostadsförening ger hyresgästerna makt över sitt boende, kan förhindra onödiga lyxsaneringar och bidra till att hålla nere driftskostnader och underhåll. Ett hushåll – en röst när man väljer styrelse. Det blir betydligt dessutom enklare om ett par inte längre vill bo ihop med en sådan lösning. Det kommer inte längre att handla om miljoner och stora personliga lån. En sådan insats är lättare för en vanlig knegare att klara.

Olika syn på marknadsekonomi

Ordet marknadsekonomi används ofta slarvigt, eftersom man ofta tänker sig att en marknad alltid kommer att fungera ungefär som den gör idag. Men oavsett ekonomiskt system kommer det alltid att finnas marknader. Patrik Witkowsky poängterar i sin bok den viktiga skillnaden mellan kapitalism och marknadsekonomi. ”Kapitalismen bygger på att människor hyr ut sig själva till företag och underordnas styrelser de inte har något inflytande över. De har inte heller någon rätt till resultatet som skapas, endast en lön. Marknadsekonomi innebär att företag konkurrerar med varandra på en marknad. Den ekonomiska demokrati som jag förespråkar syftar till att succesivt avskaffa uthyrningen av människor, inte marknadsekonomin.”[1] Personalägda eller demokratiska företag är företag som ägs av personalen i företaget. I dessa demokratiska företag tillsätter personalen företagsstyrelsen enligt principen ”en person, en röst” och bestämmer över hur företagets resultat ska användas. Delas ut till personalen, återinvesteras eller en kombination.

Det är svårt att genomföra i Sverige, eftersom de anställda sällan har tillräckliga resurser för att köpa företaget. Personalförvärv av företag bör göras av en juridisk person, en stiftelse, en ekonomisk förening eller ett aktiebolag. Den juridiska personen bör kunna låna till köpet med företagets tillgångar som säkerhet, vilket inte är möjligt i Sverige idag. Bestämmelserna inom bolagsrätt och skatterätt är ett hinder.

Företagen borde, som Owen D. Young uttryckte det, så småningom ”tillhöra de människor som ger dem sina liv och ansträngningar”, vilket skulle innebära en framtid ”utan några hyrda människor”. För att förverkliga den här typen av visioner utarbetade affärsjuristen Louis O. Kelso på 1950- och 1960-talet de första modellerna för Employee Stock Ownership Plan (ESOP). De beskrevs i boken The Capitalist Manifesto från 1958. De byggde på att de anställda bildade en fond (trust) som tog ett lån med företaget som säkerhet. De lånade pengarna användes sedan för att köpa de tidigare ägarnas aktier. Företaget gjorde regelbundna avsättningar till personalfonden, vilka användes för att amortera ned lånet…. Upplägget var hämtat från rikskapitalindustrin där kapitalstarka investerare köpte företag via så kallade belånade förvärv (leveraged buyouts). Det innebar att de använde tillgångarna i det förvärvade företaget som säkerhet för lånet som användes för att genomföra affären.” [2](ESOP) som anställda kan använda för att köpa ut en tidigare ägare gynnas av lagstiftningen i USA sedan mitten av 1970-talet.

Hade vi haft en sådan lagstiftning hade kanske Volvo ägts av de anställda och inte av ett kinesiskt företag. Det gjordes försök av anställda i Sverige men bestämmelserna inom bolagsrätt och skatterätt var ett hinder. I Sverige är personalägda företag därför sällsynta jämfört med i andra länder. I Sverige skulle vi kunna ha en lag som gav anställda förtur om ett företag ska säljas. Man kan även tänka sig skattelättnader för ägare av företag som säljer till personalen i form av sänkt reavinstskatt.[3] Denna modell skulle också kunna garantera fortlevnaden av företag där ägaren/ägarna inte orkar längre, men vill att företaget ska fortleva. Fler personalägda företag kan vara ett steg mot en ekonomisk demokrati. Det är en marknadsekonomi där de flesta företag ägs och styrs demokratiskt av dem som arbetar i dem


[1] Patrik Witkowsky (2024) Vi kan styra oss själva – En bok om ekonomisk demokrati, Atlas. s. 236-237

[2] Patrik Witkowsky (2024) Vi kan styra oss själva – En bok om ekonomisk demokrati, Atlas, s.321.

[3] W. s 224

USA:s ekonomi i gungning

USA:s budgetunderskott har ökat och uppgick till 1,36 biljoner dollar hittills i år, enligt den senaste rapporten från amerikanska finansdepartementet. Detta motsvarar en ökning med 14% jämfört med samma period föregående år. Maj månad visade ett underskott på 316 miljarder dollar, vilket är en minskning jämfört med maj 2024 men fortfarande visar på ett stort årligt underskott. 

Bakgrund:

  • USA:s budgetunderskott har varit ett problem i flera år, och trots försök att minska det har det fortsatt att växa.
  • Ökningen beror på en kombination av ökade utgifter, minskade intäkter och stigande räntor.
  • Räntor på den amerikanska statsskulden har blivit en stor utgiftspost och väntas överstiga 1,2 biljoner dollar under året, rapporterar Placera.se.
  • Enligt amerikanska finansdepartementet, ökade underskottet under första kvartalet 2025 med 40 procent till 711 miljarder dollar, jämfört med samma period föregående år.
  • Denna ökning beror delvis på lägre skatteintäkter och ökade utgifter. 

Effekter:

  • Ett stort budgetunderskott kan leda till ökad statsskuld och högre räntor. 
  • Det kan också påverka den amerikanska dollarns värde och landets förmåga att finansiera framtida utgifter. 
  • En hög statsskuld kan också skapa oro på finansmarknaderna och göra det dyrare för USA att låna pengar. 
  • USA:s budgetunderskott har fått stor uppmärksamhet och analytiker varnar för att det kan leda till allvarliga ekonomiska problem. 

Framtida utmaningar:

  • Att minska budgetunderskottet är en viktig utmaning för den amerikanska regeringen.
  • Det kräver en balanserad strategi som inkluderar både utgiftsminskningar och ökade intäkter.
  • En minskning av budgetunderskottet kan vara nödvändig för att säkerställa USA:s ekonomiska stabilitet på lång sikt. 

Nu ligger ett budgetförslag framme för beslut i USA. I en första omgång har det fått stöd i senaten med röstsiffrorna 51-49, Två republikaner röstade mot liksom demokraterna. Opartiska analytiker uppskattar att en version av Trumps skattesänkningar och utgiftsförslag skulle öka den amerikanska statsskulden på 36,2 biljoner dollar med miljarder dollar.

Demokraterna motsatte sig starkt lagförslaget och sa att dess skattesänkningar oproportionerligt skulle gynna de rika på bekostnad av en rad sociala program som låginkomsttagare i USA är beroende av.

Dagens Industri: ”Budgeten väcker stark kritik – inte bara från Demokraterna. Kongressens budgetkontor (CBO) släppte nyligen sin långtidsprognos för USA:s ekonomi och offentliga finanser i vilken man varnar för att landets skuldnivåer är på väg att nå historiska rekord. Enligt CBO:s analys väntas statsskulden som andel av BNP nå sin högsta nivå någonsin redan 2029, och fortsätta öka till 156 procent år 2055 – nivåer som riskerar att underminera tillväxten, öka beroendet av utländska långivare och begränsa politiskt handlingsutrymme i framtiden. Underskotten väntas förbli stora under hela prognosperioden som sträcker sig till år 2055.”

Till detta kan man tillägga att förtroendet för dollarn sjunker, vilket i sin tur medför att andra valutor kommer att användas i betydligt större utsträckning vid internationell handel där dollarn idag dominerar stort. USA:s ekonomi kommer att få mindre betydelse i världen. En del befarar att det kan bli ett finansiellt sammanbrott.

Paul Krugman from Paul Krugmanpaulkrugman@substack.com 29/06 2025: översatt via Google:
Förra veckan noterade jag att de allra största förmögenheterna i Amerika nu främst är baserade på teknikkvasimonopol. Men om man går ner lite på Forbes 400-listan ser man ett antal plutokrater som tjänat tiotals miljarder inom finans, särskilt hedgefonder. Bland dessa finns personer som Stephen Schwarzman, som jämförde ansträngningarna att stänga ett Wall Street-vänligt skattehål med Hitlers invasion av Polen, och Ken Griffin, en republikansk megadonator.

Faktum är att finansialiseringen av den amerikanska ekonomin har varit en viktig drivkraft för ökande ojämlikhet. Vad menar jag med finansialisering? Egentligen menar jag två olika men relaterade saker. Den ena aspekten är den extraordinära ökningen av andelen av den amerikanska ekonomin som ägnas åt finansiella aktiviteter i motsats till produktion av varor och tjänster. En andra är det genomgripande sättet på vilket finansiärer och finansinstitut som hedgefonder och private equity har förändrat hur även icke-finansiella företag fungerar. Dessa förändringar har nästan alltid ökat ojämlikheten.

Israel bryter mot alla lagar

Den israeliska regimen anser sig ha rätt att attackera folk var som helst, i andra länder, på internationellt vatten. Regimen anser sig stå över internationell rätt, ockuperar, fängslar och driver bort folk, understödjer illegala bosättningar, förstör och mördar på Västbanken och i Gaza, där den dessutom svälter ut befolkningen och bombar sönder sjukhus och bostäder. Den sätter in militär för att förhindra att en båt med 12 civila personer och förnödenheter till befolkningen i Gaza kommer fram! Och de som protesterar mot dess krigsbrott kallar den för anti-semiter. Även alla judar som är mot dess framfart får samma epitet!

Det är inte klokt att flera regeringar inklusive den svenska inte vidtar aktiva åtgärder för att markera mot Israels övergrepp och krigsbrott. USA:s vapenhjälp och stora ekonomiska stöd till denna mördarregim är skamlig. Den måste upphöra. Israel ska ut ur Västbanken, Gaza, Libanon och Syrien! FN:s resolution från 1967 måste tillämpas!