Category: Hemlöshet

Vi behöver bostäder i alla upplåtelseformer som folk har råd med

svenbergen2014Leave a comment

Idag går statens stöd enbart till boende i ägande- och bostadsrätt i form av ränte- och ROT-avdrag. Det är enorma summor årligen. År 2024 kostade ränteavdragen skattebetalarna 61 miljarder.[1] En person kan dra av 30 procent av räntekostnader upp till 100 000 kronor per år. För räntekostnader över 100 000 kronor får en person dra av 21 procent. Det finns ingen övre gräns.

Samma år kostade ROT-avdragen 12 miljarder. När man kan dra av 30 procent av arbetskostnaden. 2025 höjdes detta tak tillfälligt till 50 procent och då steg skattebetalarnas subvention till 21,5 miljarder.[2] Dessutom kan ju dessa avdrag användas för utgifter för köpebostäder i hela EU.

Men bostadsbidragen då? Bostadsbidragen kan ju gå till boende i alla upplåtelseformer men går framför allt till ensamstående med barn i hyresrätt. År 2025 uppgick statens utgifter för bostadsbidraget till 3,1 miljarder kronor. I fasta priser innebär det att utgifterna har mer än halverats sedan början av 1990‑talet. Till exempel motsvarade 1990 års bostadsbidrag cirka 6,3 miljarder kronor i dagens penningvärde. [3]

Bostadstillägg till pensionärer betalas ju som en del av pensionen. Den utbetalas oavsett upplåtelseform. ”Bor du i eget hus eller egen bostadsrätt räknas värdet på bostaden normalt inte som en tillgång, om du bodde i bostaden även den 31 december året innan du ansöker. Bostadens värde påverkar då inte din rätt till bostadstillägg. Endast i undantagsfall räknas bostaden med som en tillgång: om du ägde bostaden den 31 december men inte bodde i den då.” [4] 2025 gick 12 miljarder till pensionärer. [5]

Det skulle behövas betydligt fler hyresrätter med hyror som vanligt folk har råd med. Vi lever i ett rörligt samhälle med ständiga förändringar. I ekonomiskt starka länder som Tyskland och Schweiz bor över hälften av hushållen i hyresrätt. Par gifter och skiljer sig, får barn, barn flyttar hemifrån (om de kan), arbeten man vill ha och den utbildning man behöver kanske finns på annan ort än där man bor. Det är lättare att flytta om man bor i hyresrätt. I flera kommuner saknas bostäder som hushåll med medelinkomster skulle ha råd med. Särskilt svårt är det idag för unga och på orter med högre utbildning. Hade SD-regeringen brytt sig om rätten till bostad så hade man satsat på förmånliga statliga bostadslån med villkor att hyran eller priset hålls nere i 15 -20 år.

Rätten till bostad måste förverkligas i Sverige, vilket kräver fler goda bostäder med överkomliga hyror och priser. För att åstadkomma detta måste staten gripa in. Idag subventioneras bara boende i bostads- och äganderätt via ränte- och ROT-avdrag, vilket kostar statskassan enorma summor, medan boende i hyresrätt lämnas åt sitt öde. Dessa subventioner är inte förknippade med villkor utan har bidragit till att trycka upp priserna.

Statliga eller kommunala subventioner ska inte utnyttjas för att höja priser

En rimlig regel borde vara att statliga subventioner har villkor om att de inte får utnyttjas för att höja priser, kapitaliseras. Idag visar den officiella statistiken t.ex. att byggpriserna för lika stora lägenheter är betydligt högre för bostadsrätter än för hyresrätter även när markpriset är fråndraget. ROT-avdragen utnyttjas för att öka värdet på bostaden, dvs. till egen förtjänst.

Nya statliga lån för lägre hyror och priser

Det skulle behövas statliga lån till bostadsbyggande med låg ränta, som endast går till de som håller nere byggpriserna, så att hyror och priser på bostadsrätter och egnahem hålls nere. Ett bostadsföretag/hyresvärd måste visa att hyrorna hålls nere under en lång tid för att få dessa lån. Dessa bostäder ska inte heller kunna omvandlas till bostadsrätter. Det behövs betydligt fler större hyresrätter för barnfamiljer. För de som bygger bostadsrätter eller egnahem gäller att de måste visa att byggpriserna hålls nere. De som flyttar in ska inte vid försäljning kunna ta ut ett högre pris i fast penningvärde under minst 15-20 år förutom för de åtgärder som de själva har gjort/bekostat och som inneburit en ökning av standarden. Detsamma gäller naturligtvis de som flyttar in. De ska inte heller kunna göra ränteavdrag på sina billiga lån eller utnyttja ROT-avdrag.

De nya bostäderna med rimliga hyror och priser bör främst gå till de med inkomster under medianen och de som vill flytta till orter i norr med stort behov av arbetskraft. De som idag bor i en vanlig bostadsrätt eller ett egnahem och får flytta in i dessa kraftigt subventionerade bostäder ska inte kunna tjäna pengar på försäljning av sin nuvarande bostad utöver kompensation för de standardökningar i bostaden som de gjort eller bekostat själva.

[1] SVT 21 januari 2026

[2] Hur vi bor 2026-05-06

[3] A.a

[4] Pensionsmyndigheten

[5] Hur vi bor 2026-03-04

Därför behövs bostadsområden med olika upplåtelseformer

svenbergen2014Leave a comment

I många städer finns områden som domineras helt av dyra köpebostäder. I vidsträckta villaområden är det svårt att klara sig utan bil och service saknas. De stora bostäderna finns oftast bara i egnahem varför barnfamiljer gärna letar efter denna boendeform. Men samtidigt kan det vara långt till både förskolor och skolor, vilket skapar en stress bland föräldrar och ett knepigt schemaläggande.  Tänk ett par med barn i ett villaområde som inte längre vill bo med varandra. Det är inte så ovanligt. Men vad händer då? Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnen och barnen behöver i allmänhet båda sina föräldrar. En av föräldrarna kan kanske bo kvar men inte den andra. Och att köpa en ny bostad i samma område kan vara omöjligt. Den har kanske ingen möjlighet att få lån av den storlek som skulle behövas. Båda behöver dessutom en bostad som har plats för barn. Hade det funnits större hyresrätter t.ex. radhus i bostadsområdet skulle den gemensamma vårdnaden kunna fungera bra för båda föräldrar och barnen kunna gå kvar i förskolan och skolan. De höga priserna gör att kan de tvingas sälja varför barnen får svårt att gå kvar i förskola eller skola. Eller så har kanske en av föräldrarna möjlighet att lösa ut den andra, men eftersom det inte finns någon annan boendeform i området blir det ännu svårare att hitta en gemensam lösning för barnen. Detta har nog många varit med om. Det är ett argument för att skapa bostadsområden med blandade upplåtelseformer. Det är klart att man inte ska förstöra områden med småhus med jättehöga hus intill dessa. Men hus med kanske 4 -5 våningsplan skulle kunna fungera. Dessutom skulle de kunna medföra att underlaget för service och kollektiva kommunikationer ökar. Om det skapas ett nytt litet stadsdelscentrum ökar områdets kvalitet.

Propagandan mot blandade bostadsområden bygger på okunskap och fördomar. Däremot borde hyresrätten ges åtminstone samma statliga stöd som köpebostäderna har så att flytt mellan boendeformer underlättas. Den orättvisa och korkade bostadspolitiken behöver ändras. Jag vill för egen del understryka fördelarna med hyresrätten. Det är ett praktiskt boende som ger stor frihet och gör det enklare att flytta beroende på förändringar i livet. Jag har som vuxen bott i alla tre upplåtelseformer och haft svårt att klara ekonomin när jag behövde flytta och haft svårigheter att få köpebostaden såld. I hyresrätt kan många olika människor bo. I Schweiz bor 60 procent och i Tyskland 55 procent av hushållen i hyresrätt.

ROT-avdraget är fel

svenbergen2014Leave a comment

ROT-avdraget är fel av två skäl 1) den riktas bara till boende i bostads- och äganderätt men inte till hyresrätten, 2) det kan användas till vad som helst som ökar värdet på bostaden i hela EU, dvs. till privat förmögenhetsökning. Samtidigt har allt fler människor svårt att klara sina boendekostnader, i synnerhet hyresgäster som i genomsnitt har betydligt lägre inkomster än de andra. Det skulle behövas ett villkorat stöd för underhåll av hyresfastigheter byggda under miljonprogrammet för att förhindra ytterligare hyreshöjningar samt ett villkorat stöd till byggande av nya bostäder som håller nere byggpriser, hyror och bostadspriser och som inte kan användas till privat förmögenhetsökning. Det behövs fler bostäder som även folk med lite lägre inkomster har råd med. Dessutom skulle både bostads- och barnbidrag behöva höjas. Men Tidöregeringen och SD fortsätter sin ensidiga satsning på de välbeställda genom att höja ROT-avdragen!

Vill DN ha samma bostadspolitik som i Finland?

svenbergen2014Leave a comment

I en ledare i dagens DN hävdas att när Vänsterpartiet gick mot att det skulle införas fri hyressättning, dvs marknadshyror i nyproduktion så skadades bostadspolitiken allvarligt. DN:” Reformen, som stod i januariavtalet, var tänkt som ett första steg mot en fungerande hyresmarknad. Alltså en där det inte krävs flera års väntetid för ett förstahandskontrakt, vilket är samma resa som exempelvis Helsingfors gjorde på 1990-talet.” I stället skulle vi göra som i Finland gjorde på 1990-talet. “Men eftersom reformen på 1990-talet kombinerades med att de allmännyttiga bostäderna fördelas efter behov, är subventionerade och att betydligt fler än i Sverige får bostadsbidrag är resultatet att Finland har en fungerande bostadsmarknad. Faktiskt så fungerande att det för ett halvår sedan rapporterades om ett överskott på lägenheter, framför allt i Helsingfors, vilket ledde till att värdarna på olika sätt försökte locka nya hyresgäster till sig.

Fast frågan är om ledarskribenten är medveten om vad det kostar att ha denna bostadspolitik som fungerar idealiskt enligt DN och vad den innebär. Jag har tillgång till siffror från 2020.

Skulle vi som i Finland inte ha utan ta bort ränte – och ROT-avdrag, öka bostadsbidragen kraftigt samt införa ett stort stöd till byggande av sociala bostäder och låta privata hyresvärdar bestämma sina hyror själva. Då skulle priserna på egnahem och bostadsrätter sjunka kraftigt samtidigt som hyrorna sänks i delar av hyresbeståndet! Är detta DNs bostadspolitik? Det är bra att DN inser att marknaden inte kan lösa bostadsfrågan utan ett stort statligt stöd som gör det möjligt att öka bostadsbyggandet samt att det finns bostäder som även hushåll med lägre inkomster har råd med. Nu var det väl knappast så frågan ställdes i samband med regeringskrisen, eller hur?.

Kris i bostadsfrågan

svenbergen2014Leave a comment

Jag vill rekommendera en nyutkommen bok: Kris i bostadsfrågan – för en solidarisk bostadspolitik. Den är skriven av forskarkollektivet Fundament. “Sverige behöver att nytt, socialt och klimatanpassat bostadssystem. Men ett sådan kan bara åstadkommas genom radikala förändringar. Utifrån en genomgång av över hundra års svensk bostadshistoria analyserar Kris i bostadsfrågan orsakerna till och konsekvenserna av att bostadens bruksvärde helt har kommit att överskuggas av dess bytesvärde, och föreslår hur den pågående krisen – med radikala förändringar i politik, finans och byggande – skulle kunna demonteras och utgöra grunden för ett nytt bostadssystem, där alla människors behov av ett hem står i centrum.” Även om du inte håller med om allt som står i boken kommer den att ge dig nya och uppfriskande idéer av vad som behöver göras. Köp och läs den!

SD-regeringen sviker i bostadsfrågan

svenbergen2014Leave a comment

SD-regeringen sviker i bostadsfrågan och struntar helt i hyresgästerna och i hyresrätten. Den har avskaffat investeringsbidraget som gjorde att det byggdes fler hyresrätter med lägre hyror än i annan nyproduktion. Priserna på bostadsrätt och egnahem gör att de ligger utom räckhåll för hushåll med osäkra jobb eller lägre inkomster. Bostadsbyggandet dyker och bostadsbristen ökar. SD-regeringen tittar på när statens stöd i form av ränteavdrag kan hamna på 56 miljarder i år (till boende i bostads-och äganderätt) som betalas via skatten. Dessutom vill den öka ROT-avdragen för de som har gott om pengar. Vilket skattebetalarna betalar. SD-regeringen vill öka det osäkra boendet i andra hand men inte bostadsbyggandet. Det ska bli mer lönsamt och lättare att hyra ut i andra hand för dem i bostads- och äganderätt. Det finns små incitament att gå till hyresnämnden och få hyran prövad om man bor i andra hand. Då riskerar man att bli uppsagd och tvingas flytta. Ett extremt otryggt och dyrt boende i bostadsbristens Sverige. Det skulle behövas betydligt fler hyresrätter med hyror som vanligt folk har råd med. Vi lever i ett rörligt samhälle med ständiga förändringar. I ekonomiskt starka länder som Tyskland och Schweiz bor över hälften av hushållen i hyresrätt. Par gifter och skiljer sig, får barn, barn flyttar hemifrån (om de kan), arbeten man vill ha och den utbildning man behöver kanske finns på annan ort än där man bor. Det är lättare att flytta om man bor i hyresrätt. I flera kommuner saknas bostäder som hushåll med medelinkomster skulle ha råd med. Särskilt svårt är det idag för unga och på orter med högre utbildning. Hade SD-regeringen brytt sig om rätten till bostad så hade man satsat på förmånliga statliga bostadslån med villkor att hyran eller priset hålls nere i 15 -20 år.

Det behövs en bostadsakut nu!

svenbergen2014Leave a comment

Boendet är en stor del av hushållens utgifter som påverkat inflationen. Åtgärder med hjälp av en föreslagen el-akut kan påverka boendet en del i synnerhet de småhus som har elvärme. Boende i bostadsrätt och egnahem behöver bara betala 70 procent av räntehöjningen och får dessutom rotavdrag på olika åtgärder som reparationer och åtgärder kan öka bostadens värde.

Hyresvärdar och bostadsföretag får betala hela räntehöjningen och får inget stöd från staten för nödvändiga reparationer. Till detta kommer också kraftiga höjningar av fjärrvärmen på vissa håll. Detta har lett till krav på mycket stora hyreshöjningar och en svår situation för de merparten av hyresgästerna. Siffror från SCB och olika rapporter visar samstämmigt att den genomsnittliga inkomsten bland hyresgäster är betydligt lägre än bland boende i bostadsrätt och äganderätt, i synnerhet när man jämför hushåll med samma sammansättning. Dessutom är konsumtionsutrymmet när boendekostnaderna är betalda ännu mycket lägre för hyresgäster än för boende i bostads- och äganderätt.

Alla hushåll påverkas dessutom av de höjda priserna på mat och andra varor. Stadsmissionen och liknande verksamheter har fått betydligt fler hjälpbehövande redan detta år. Hur det kommer att bli när hyrorna höjs kraftigt är obehagligt att tänka på. Jag fruktar att trångboddhet och hemlöshet kommer att öka, liksom kommunernas kostnader för försörjningsstöd och den sociala oron.

Vad gör regeringen? Inget än vad jag vet. Men nu är det hög tid att göra något för de som har de lägsta inkomsterna i Sverige!  Det behövs en bostadsakut nu! Visa att ni bryr er om folkets välfärd!