Category: subvention

Vi behöver bostäder i alla upplåtelseformer som folk har råd med

svenbergen2014Leave a comment

Idag går statens stöd enbart till boende i ägande- och bostadsrätt i form av ränte- och ROT-avdrag. Det är enorma summor årligen. År 2024 kostade ränteavdragen skattebetalarna 61 miljarder.[1] En person kan dra av 30 procent av räntekostnader upp till 100 000 kronor per år. För räntekostnader över 100 000 kronor får en person dra av 21 procent. Det finns ingen övre gräns.

Samma år kostade ROT-avdragen 12 miljarder. När man kan dra av 30 procent av arbetskostnaden. 2025 höjdes detta tak tillfälligt till 50 procent och då steg skattebetalarnas subvention till 21,5 miljarder.[2] Dessutom kan ju dessa avdrag användas för utgifter för köpebostäder i hela EU.

Men bostadsbidragen då? Bostadsbidragen kan ju gå till boende i alla upplåtelseformer men går framför allt till ensamstående med barn i hyresrätt. År 2025 uppgick statens utgifter för bostadsbidraget till 3,1 miljarder kronor. I fasta priser innebär det att utgifterna har mer än halverats sedan början av 1990‑talet. Till exempel motsvarade 1990 års bostadsbidrag cirka 6,3 miljarder kronor i dagens penningvärde. [3]

Bostadstillägg till pensionärer betalas ju som en del av pensionen. Den utbetalas oavsett upplåtelseform. ”Bor du i eget hus eller egen bostadsrätt räknas värdet på bostaden normalt inte som en tillgång, om du bodde i bostaden även den 31 december året innan du ansöker. Bostadens värde påverkar då inte din rätt till bostadstillägg. Endast i undantagsfall räknas bostaden med som en tillgång: om du ägde bostaden den 31 december men inte bodde i den då.” [4] 2025 gick 12 miljarder till pensionärer. [5]

Det skulle behövas betydligt fler hyresrätter med hyror som vanligt folk har råd med. Vi lever i ett rörligt samhälle med ständiga förändringar. I ekonomiskt starka länder som Tyskland och Schweiz bor över hälften av hushållen i hyresrätt. Par gifter och skiljer sig, får barn, barn flyttar hemifrån (om de kan), arbeten man vill ha och den utbildning man behöver kanske finns på annan ort än där man bor. Det är lättare att flytta om man bor i hyresrätt. I flera kommuner saknas bostäder som hushåll med medelinkomster skulle ha råd med. Särskilt svårt är det idag för unga och på orter med högre utbildning. Hade SD-regeringen brytt sig om rätten till bostad så hade man satsat på förmånliga statliga bostadslån med villkor att hyran eller priset hålls nere i 15 -20 år.

Rätten till bostad måste förverkligas i Sverige, vilket kräver fler goda bostäder med överkomliga hyror och priser. För att åstadkomma detta måste staten gripa in. Idag subventioneras bara boende i bostads- och äganderätt via ränte- och ROT-avdrag, vilket kostar statskassan enorma summor, medan boende i hyresrätt lämnas åt sitt öde. Dessa subventioner är inte förknippade med villkor utan har bidragit till att trycka upp priserna.

Statliga eller kommunala subventioner ska inte utnyttjas för att höja priser

En rimlig regel borde vara att statliga subventioner har villkor om att de inte får utnyttjas för att höja priser, kapitaliseras. Idag visar den officiella statistiken t.ex. att byggpriserna för lika stora lägenheter är betydligt högre för bostadsrätter än för hyresrätter även när markpriset är fråndraget. ROT-avdragen utnyttjas för att öka värdet på bostaden, dvs. till egen förtjänst.

Nya statliga lån för lägre hyror och priser

Det skulle behövas statliga lån till bostadsbyggande med låg ränta, som endast går till de som håller nere byggpriserna, så att hyror och priser på bostadsrätter och egnahem hålls nere. Ett bostadsföretag/hyresvärd måste visa att hyrorna hålls nere under en lång tid för att få dessa lån. Dessa bostäder ska inte heller kunna omvandlas till bostadsrätter. Det behövs betydligt fler större hyresrätter för barnfamiljer. För de som bygger bostadsrätter eller egnahem gäller att de måste visa att byggpriserna hålls nere. De som flyttar in ska inte vid försäljning kunna ta ut ett högre pris i fast penningvärde under minst 15-20 år förutom för de åtgärder som de själva har gjort/bekostat och som inneburit en ökning av standarden. Detsamma gäller naturligtvis de som flyttar in. De ska inte heller kunna göra ränteavdrag på sina billiga lån eller utnyttja ROT-avdrag.

De nya bostäderna med rimliga hyror och priser bör främst gå till de med inkomster under medianen och de som vill flytta till orter i norr med stort behov av arbetskraft. De som idag bor i en vanlig bostadsrätt eller ett egnahem och får flytta in i dessa kraftigt subventionerade bostäder ska inte kunna tjäna pengar på försäljning av sin nuvarande bostad utöver kompensation för de standardökningar i bostaden som de gjort eller bekostat själva.

[1] SVT 21 januari 2026

[2] Hur vi bor 2026-05-06

[3] A.a

[4] Pensionsmyndigheten

[5] Hur vi bor 2026-03-04

Vi behöver fler hyresrätter

svenbergen2014Leave a comment

Det medför problem med att bo i köpt bostad för par som inte längre vill bo ihop. Det kan ta lång tid att få lägenheten såld eller så måste ena parten flytta. Priserna är ofta väldigt höga. Vid skilsmässa kan det vara omöjligt för den ena att skaffa en ny köpebostad. Medan den som bor kvar måste punga ut med halva marknadsvärdet. Har de dessutom barn kan det vara svårt få tag i en bostad som de har råd med i samma område, vilket kan påverka barnens tid i förskola eller skola.

I en del kommuner finns det nästan bara köpebostäder och väldigt ont om hyresrätter, varför det blir nödvändigt att flytta från kommunen med allt som det innebär. Det behövs blandade bostadsområden med olika upplåtelseformer och i olika storlek. Det är tokigt att bygga bara köpebostäder. Det borde vara obligatorisk för varje kommun att se till att det finns blandade bostadsområden. Även att varje kommun ska ha ett kommunalt bostadsföretag. Rätten till boende är inskriven men borde vara lagfäst. Även en fattig människa ska ha tak över huvudet i detta land i norr. Det är märkligt att staten subventionerar boende i köpt boende med enorma summor varje år vilket främst gynnar de med höga inkomster och drivit upp priserna, medan inte ett öre går till hyresgäster med vanliga inkomster. Dessutom utnyttjar privata hyresvärdar kommunens ansvar för försörjningsstöd till hushåll.

Självklart bör samhället inte styra hur folk ska bo utan ge alla upplåtelseformer samma villkor. Det behövs statliga bostadslån till byggande av bostäder som med villkor som håller nere priser och hyror samtidigt som de enorma subventionerna idag till enbart köpebostäder trappas av.

För de som hyllar det inflytande man får i egnahem eller bostadsrätt borde tänka på det alternativ som heter kooperativ hyresrätt. Man kan säga att den fungerar som HSB innan priserna släpptes fria. Man behöver betala en insats som föreningen bestämmer när man flyttar in och som man sedan får tillbaka i fast penningvärde när man flyttar. När en privat hyresvärd vill sälja sina fastighet har en även en kooperativ förening rätt till förtur enligt nuvarande lag. Problemet är att denna förening inte har möjlighet idag att ta lån med fastigheten som säkerhet för att köpa den. Det skulle behövas en lagändring här. Dessutom skulle Hyresgästföreningen kunna bilda denna typ av bostadsförening för de medlemmar som vill och stödja dem med detta genom sitt kunnande. En bostadsförening ger hyresgästerna makt över sitt boende, kan förhindra onödiga lyxsaneringar och bidra till att hålla nere driftskostnader och underhåll. Ett hushåll – en röst när man väljer styrelse. Det blir betydligt dessutom enklare om ett par inte längre vill bo ihop med en sådan lösning. Det kommer inte längre att handla om miljoner och stora personliga lån. En sådan insats är lättare för en vanlig knegare att klara.

Det behövs en social bostadspolitik – Lawen Redar!

svenbergen2014Leave a comment

Förslagen från den arbetsgrupp inom Socialdemokraterna som Lawen Redar lagt fram innehåller en del bra saker. Ambitionen att minska segregationen är bra. Men den missar tyvärr den viktiga frågan om den orättvisa bostadspolitiken. Dessutom är flera åtgärder uppifrån i stället för underifrån tillsammans med de boende, som definitionen av utsatta områden, tak för andelen hyresrätter, inkomstkrav för inflyttning, förturer till sk. utsatta områden mm.

Vi inte ska prata om utsatta utan i stället eftersatta områden. Som skapats beroende på marknadsstyrning av skola, vård och omsorg samt utformningen av bostadspolitiken. Bostadspolitiken är en viktig orsak till segregationen i Sverige. Priserna på bostadsrätt och egnahem gör att de ligger utom räckhåll för hushåll med osäkra jobb eller lägre inkomster. En stor del av de unga vuxna bor kvar i föräldrahemmet. De har inte råd med vare sig nybyggda hyresrätter eller bostadsrätter eller egnahem – om de inte har föräldrar med höga inkomster. Det är därför rent vansinne att riva fastigheter med lägre hyror. Det behövs betydligt fler bostäder med låga hyror och priser.

Idag går statens stöd enbart till boende i ägande- och bostadsrätt i form av ränte- och ROT-avdrag. Det är enorma summor årligen. Dessutom har SD-regeringen ökat ROT-avdragen ytterligare i år.

Om man utgår från en ränta på 4 procent och att hushållens skulder för bostadslån är 4 079 miljarder i juni 2023 (SCB) ger det ett stöd på nästan 49 miljarder till de boende i bostads- och äganderätt i år.[1] Till detta kommer ROT-avdragen som kan utnyttjas vid underhåll och förbättringar av bostaden. De kostar staten cirka 10 miljarder per år. Totalt blir det cirka 59 miljarder i stöd. Dessa stöd betalas av skattebetalarna. Hushåll i hyresrätt får 0 kronor men bidrar med sina skatter till stödet till dem i ägt boende. De med lägre inkomster stöder idag de med högre inkomster! Är det rimligt?

Men bostadsbidragen då? Bostadsbidragen kan ju gå till boende i alla upplåtelseformer men går framför allt till ensamstående med barn i hyresrätt. Statens kostnader är 5 miljarder inklusive de beslutade tilläggen. Bostadstillägg till pensionärer betalas ju som en del av pensionen. Den utbetalas oavsett upplåtelseform. ”Bor du i eget hus eller egen bostadsrätt räknas värdet på bostaden normalt inte som en tillgång, om du bodde i bostaden även den 31 december året innan du ansöker. Bostadens värde påverkar då inte din rätt till bostadstillägg. Endast i undantagsfall räknas bostaden med som en tillgång: om du ägde bostaden den 31 december men inte bodde i den då.” [2]

Det skulle behövas betydligt fler hyresrätter med hyror som vanligt folk har råd med. Vi lever i ett rörligt samhälle med ständiga förändringar. I ekonomiskt starka länder som Tyskland och Schweiz bor över hälften av hushållen i hyresrätt. Par gifter och skiljer sig, får barn, barn flyttar hemifrån (om de kan), arbeten man vill ha och den utbildning man behöver kanske finns på annan ort än där man bor. Det är lättare att flytta om man bor i hyresrätt. I flera kommuner saknas bostäder som hushåll med medelinkomster skulle ha råd med. Särskilt svårt är det idag för unga och på orter med högre utbildning. Hade SD-regeringen brytt sig om rätten till bostad så hade man satsat på förmånliga statliga bostadslån med villkor att hyran eller priset hålls nere i 15 -20 år.

Rätten till bostad måste förverkligas i Sverige, vilket kräver fler goda bostäder med överkomliga hyror och priser. För att åstadkomma detta måste staten gripa in. Idag subventioneras bara boende i bostads- och äganderätt via ränte- och ROT-avdrag, vilket kostar statskassan enorma summor, medan boende i hyresrätt lämnas åt sitt öde. Dessa subventioner är inte förknippade med villkor utan har bidragit till att trycka upp priserna. En rimlig regel borde vara att statliga subventioner har villkor om att de inte får utnyttjas för att höja priser, kapitaliseras. Idag visar den officiella statistiken t.ex. att byggpriserna för lika stora lägenheter är betydligt högre för bostadsrätter än för hyresrätter även när markpriset är fråndraget. ROT-avdragen utnyttjas för att öka värdet på bostaden, dvs. till egen förtjänst.

Det skulle behövas statliga lån till bostadsbyggande med låg ränta, som endast går till de som håller nere byggpriserna, så att hyror och priser på bostadsrätter och egnahem hålls nere. Ett bostadsföretag/hyresvärd måste visa att hyrorna hålls nere under en lång tid för att få dessa lån. Dessa bostäder ska inte heller kunna omvandlas till bostadsrätter Det behövs betydligt fler större hyresrätter för barnfamiljer. För de som bygger bostadsrätter eller egnahem gäller att de måste visa att byggpriserna hålls nere. De som flyttar in ska inte vid försäljning kunna ta ut ett högre pris i fast penningvärde under minst 15-20 år förutom för de åtgärder som de själva har gjort/bekostat och som inneburit en ökning av standarden. Detsamma gäller naturligtvis de som flyttar in. De ska inte heller kunna göra ränteavdrag på sina billiga lån eller utnyttja ROT-avdrag.

De nya bostäderna med rimliga hyror och priser bör främst gå till de med inkomster under medianen och de som vill flytta till orter i norr med stort behov av arbetskraft. De som idag bor i en vanlig bostadsrätt eller ett egnahem och får flytta in i dessa kraftigt subventionerade bostäder ska inte kunna tjäna pengar på försäljning av sin nuvarande bostad utöver kompensation för de standardökningar i bostaden som de sjävla gjort eller beskostat.

Dessutom skulle det satsas mer på kooperativ hyresrätt av samma typ som SKB i Stockholm. Dessa fungerar ungefär som HSB gjorde innan prissättningen på bostadsrätter gjordes fri.

[1] Enligt regeringens prognos kostar stödet 37,6 miljarder 2023, men enligt Ekonomistyrningsverkets prognos 56,0 miljarder. Från DN 2023- 07-25 ”Prognosen: Fördubblad kostnad för ränteavdraget på tre år” Bostadsbidragen har knappast ändrats sedan 1990-talet.

[2] Från Pensionsmyndigheten. Jag saknar uppgift om storleken på dessa stöd. Men utformningen är betydligt mer generös än bostadsbidragens.

Den sanslösa orättvisan

svenbergen2014Leave a comment

“När räntan nu stiger når fler upp till ränteavdragens maxtak.Det blir ännu en smäll för dem med höga bolån, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.Den som har betalat ränta på bostadslån kan få skattereduktion på 30 procent, upp till 100 000 kronor i räntor på ett år. Förr, då räntan var låg, var taket relativt högt för vanliga bolånetagare. Men när räntan nu stiger behöver inte lånebeloppen vara lika stora som förr innan taket nås, vilket även Dagens industri rapporterat om. Man får göra skatteavdrag för bolåneräntor även på belopp över 100 000 kronor men då är avdraget lägre, närmare bestämt 21 procent i stället för 30.”

Ja det är verkligen synd om dessa. Fast Swedbank tänker inte på alla som bor i hyresrätt. Bostadsföretagen måste betala fulla räntor, vilket sedan drabbar hyresgästerna direkt. För dessa ges inga subventioner. Hyresgästerna har både klart lägre löner och mindre kvar när boendet är betalt än de som bor i bostads- och äganderätt. Dessutom kommer statens ökade kostnader för ränteavdragen betalas av skatterna som alla betalar utom skattesmitarna förstås. Och de som lever på kapitalinkomster betalar en lägre skatt än de som lever på löneinkomster. Detta är en omvänd Robin Hood-politik. Regering och riksdag borde skämmas!

Det behövs en bostadsakut nu!

svenbergen2014Leave a comment

Boendet är en stor del av hushållens utgifter som påverkat inflationen. Åtgärder med hjälp av en föreslagen el-akut kan påverka boendet en del i synnerhet de småhus som har elvärme. Boende i bostadsrätt och egnahem behöver bara betala 70 procent av räntehöjningen och får dessutom rotavdrag på olika åtgärder som reparationer och åtgärder kan öka bostadens värde.

Hyresvärdar och bostadsföretag får betala hela räntehöjningen och får inget stöd från staten för nödvändiga reparationer. Till detta kommer också kraftiga höjningar av fjärrvärmen på vissa håll. Detta har lett till krav på mycket stora hyreshöjningar och en svår situation för de merparten av hyresgästerna. Siffror från SCB och olika rapporter visar samstämmigt att den genomsnittliga inkomsten bland hyresgäster är betydligt lägre än bland boende i bostadsrätt och äganderätt, i synnerhet när man jämför hushåll med samma sammansättning. Dessutom är konsumtionsutrymmet när boendekostnaderna är betalda ännu mycket lägre för hyresgäster än för boende i bostads- och äganderätt.

Alla hushåll påverkas dessutom av de höjda priserna på mat och andra varor. Stadsmissionen och liknande verksamheter har fått betydligt fler hjälpbehövande redan detta år. Hur det kommer att bli när hyrorna höjs kraftigt är obehagligt att tänka på. Jag fruktar att trångboddhet och hemlöshet kommer att öka, liksom kommunernas kostnader för försörjningsstöd och den sociala oron.

Vad gör regeringen? Inget än vad jag vet. Men nu är det hög tid att göra något för de som har de lägsta inkomsterna i Sverige!  Det behövs en bostadsakut nu! Visa att ni bryr er om folkets välfärd!

Regeringen måste se verkligheten

svenbergen2014Leave a comment

Dessa siffror från SCB visar tydligt den orättvisa bostadspolitiken. Boende i hyresrätt oavsett hushållstyp har lägre inkomst per konsumtionsenhet och lägre konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet än hushåll i bostadsrätt och äganderätt. Trots det går stora subventioner till de i bostads- och äganderätt. Är det rättvist? Och nu hotas boende i hyresrätt av enorma hyreshöjningar. Vad tänker regeringen göra? Eller är det bara de med gott om pengar som räknas?

Missen av regering och riksdag!

svenbergen2014Leave a comment

Cervenka i Aftonbladet 28 mars 2022:

”Riksbanken väntas nu genomföra en handbromsvändning och höja räntan flera gånger i snabb takt med start redan i år. Därmed ser den unikt långa perioden av låga räntor i Sverige att vara över. Det borde orsaka en dålig magkänsla hos ganska många, och inte bara bostadsmiljonärer med skulder upp till solcellstaket.”….

”Svensk infrastruktur är, jämfört med i många andra länder i Europa, helt enkelt inte top-notch. Vad har gjorts åt saken? Inte mycket. Istället har den svenska statsskulden sedan 2009 minskat från 36 till under 20 procent av BNP enligt Riksgälden, den lägsta nivån på 50 år. Nu blir upplåningen dyrare för varje dag som går. Lite synd. 

Det andra som hade varit smart att ta itu med är det som varenda utländsk ekonom som landat på (halvskabbiga) Arlanda de senaste femton åren pekat ut som ett stort hot: Sveriges bostadshysteri. 

En bidragande orsak är ränteavdraget. När boräntorna under de senaste åren ständigt slagit nya bottenrekord infann sig ett lysande tillfälle att ganska smärtfritt fasa ut denna gigantiska subvention. Så blev det inte. Sedan 2009 har bostadspriserna stigit med 130 procent och svenskarnas skulder gått från 2000 till 4600 miljarder. Nu klättrar räntorna snabbt och därmed även statens kostnad för ränteavdraget, som ifjol var 21 miljarder. Stigande räntor kan göra att notan utan vidare ökar till över 60 miljarder spådde Konjunkturinstitutet för några år sedan. Kanske tvingar det fram en desperat u-sväng även här.

Vilka som får betala för allt detta? Framförallt medborgare födda på 90- och 00-talet som bär exakt 0 procent av ansvaret för att det ser ut som det gör.”

Vi kan jämföra med Finland. I kolumnen till vänster har jag räknat upp Finlands siffror till Sveriges invånarantal. Som ni ser saknar Finland både ränte- och rotavdrag. Och det har utnyttjat de låga räntorna för att bygga bostäder.