Från Tidningen Arbetaren: “Riksdagen betalade KD-resa med israelisk bosättarorganisation, Förra året åkte tio KD-politiker på en veckolång resa till Israel. Arbetaren kan nu avslöja att resan arrangerades av en israelisk bosättarorganisation – och betalades av riksdagen.” ” Enligt den kristna tidningen Världen idag arrangerades resan av kristdemokraten Magnus Oscarsson, även ordförande i riksdagens vänförening Sverige-Israel, tillsammans med organisationen Keren Kajemets verksamhetschef Max Federmann. Keren Kajemet är en israelisk landköpande organisation för judisk bosättning. Organisationen är även känd för trädplantering i Israel för att hindra ökenutbredningen. Men allt arbete ”syftar till att förbereda för en inflyttning av judar från hela världen som önskar bosätta sig i landet”. Det skriver den svenska grenen av organisationen på sin hemsida.” KKL kritiseras av flera organisationer, även inom Israel. En av dessa kritiska röster är den israeliska fredsorganisationen Peace Now, som bevakar israeliska bosättningar på palestinsk mark. ” “KD-ledamöterna som reste till Israel tillsammans med KKL: Mikael Oscarsson, Magnus Oscarsson, Hans Eklind, Mathias Bengtsson, Cecilia Engström, Dan Hovskär, Ingemar Kihlström, Kjell-Arne Ottosson, Camilla Rinaldo Miller, Magnus Berntsson.” “– KKL spelar en nyckelroll i den israeliska förflyttningen och diskrimineringen av palestinier på Västbanken och i Östra Jerusalem, säger Hagit Ofran som arbetar med bosättningsbevakningen på Peace Now, till Arbetaren.” “I en rapport från 2020 beskriver Peace Now hur KKL köper mark på Västbanken och vidtar juridiska åtgärder för att vräka palestinier från sina bostäder, samtidigt som de finansierar illegala bosättarprojekt. Detta är även något som bland annat den israeliska nyhetstidningen Haaretz skrivit om.”
Cervenkas nyhetsbrev 28/10, Aftonbladet gör mig väldigt orolig
Inte minst med tanke på USA:s enorma och växande statsskuld och de växande spänningarna och krigen i världen. Han skriver:
“Enligt Bank of America är det den största nedgången på obligationsmarknaden i USA:s 247-åriga historia. Alla de, och det är många, som köpte obligationer när räntan var låg sitter alltså på enorma förluster. Som avhandlades i förra nyhetsbrevet är Riksbanken en av dessa. I veckan kom beskedet att myndigheten kommer begära ett tillskott på 80 miljarder kronor från riksdagen.
Även andra centralbanker, som Europeiska centralbanken sitter på stora förluster efter liknande köpräder.
Knivigast är dock läget för bankerna, särskilt i USA. Stora förluster på obligationer utlöste vårens kris i USA där flera banker gick under. Enligt färska siffror sitter amerikanska banker på orealiserade förluster motsvarande över 6 000 miljarder kronor. Om dessa skulle utlösas över en natt hade systemet kollapsat. Av lätt insedda skäl har amerikanska staten gjort sitt bästa för att det inte ska ske.
När krisen slog till i våras kunde banker i kris låna pengar av centralbanken Federal Reserve och lämna sina obligationer som säkerhet. Men värdet beräknades på inköpspriset och inte marknadsvärdet. Lite som att kunna belåna en gammal tv på pantbanken till 1997 års nypris.
Per den sista augusti hade bankerna lånat över 120 miljarder dollar, dubbelt så mycket som när programmet lanserades i mars i år. Stora delar av det amerikanska banksystemet är alltså fortfarande illa ute och skulle inte klara sig utan krispengar från staten.
Kontentan: baksmällan efter de galna lågränteåren är långt ifrån över och det enda som skiljer världen från en större krasch är olika former av nödlösningar och kreativ bokföring.” Cervenka skriver att han återkommer i denna fråga. Han menar att marknaden för obligationer är både betydligt större och viktigare än börsen. Enligt Cervenka är det summerade värdet på alla världens noterade företag strax under 100 000 miljarder dollar 2022 medan värdet på den globala obligationsmarknaden samtidigt var 133 000 miljarder dollar. Jag undrar om detta är ett pågående pyramidspel?
SD-regeringen sviker i bostadsfrågan
SD-regeringen sviker i bostadsfrågan och struntar helt i hyresgästerna och i hyresrätten. Den har avskaffat investeringsbidraget som gjorde att det byggdes fler hyresrätter med lägre hyror än i annan nyproduktion. Priserna på bostadsrätt och egnahem gör att de ligger utom räckhåll för hushåll med osäkra jobb eller lägre inkomster. Bostadsbyggandet dyker och bostadsbristen ökar. SD-regeringen tittar på när statens stöd i form av ränteavdrag kan hamna på 56 miljarder i år (till boende i bostads-och äganderätt) som betalas via skatten. Dessutom vill den öka ROT-avdragen för de som har gott om pengar. Vilket skattebetalarna betalar. SD-regeringen vill öka det osäkra boendet i andra hand men inte bostadsbyggandet. Det ska bli mer lönsamt och lättare att hyra ut i andra hand för dem i bostads- och äganderätt. Det finns små incitament att gå till hyresnämnden och få hyran prövad om man bor i andra hand. Då riskerar man att bli uppsagd och tvingas flytta. Ett extremt otryggt och dyrt boende i bostadsbristens Sverige. Det skulle behövas betydligt fler hyresrätter med hyror som vanligt folk har råd med. Vi lever i ett rörligt samhälle med ständiga förändringar. I ekonomiskt starka länder som Tyskland och Schweiz bor över hälften av hushållen i hyresrätt. Par gifter och skiljer sig, får barn, barn flyttar hemifrån (om de kan), arbeten man vill ha och den utbildning man behöver kanske finns på annan ort än där man bor. Det är lättare att flytta om man bor i hyresrätt. I flera kommuner saknas bostäder som hushåll med medelinkomster skulle ha råd med. Särskilt svårt är det idag för unga och på orter med högre utbildning. Hade SD-regeringen brytt sig om rätten till bostad så hade man satsat på förmånliga statliga bostadslån med villkor att hyran eller priset hålls nere i 15 -20 år.
SD-regeringen värnar bara om de som äger sin bostad
Vi har en kris i Sverige. Hög inflation och allt högre räntor. Hyresgäster har i genomsnitt betydligt lägre inkomster, lägre konsumtionsutrymme efter att boendet är betalt och bor trängre än boende i bostads- och äganderätt. Hyreshöjningarna har varit de högsta på 20 år och på sina håll kräver hyresvärdar ännu mer. Hyresvärdar och bostadsföretag aviserar att de återkommer med höga krav vid höstens förhandlingar. De höjda räntorna påverkar bostadsföretag och andra hyresvärdar rakt av.
Om man utgår från en ränta på 4 procent och att hushållens skulder för bostadslån är 4 079 miljarder i juni 2023 (SCB) ger det ett stöd på nästan 49 miljarder till de boende i bostads- och äganderätt i år.[1] Till detta kommer ROT-avdragen som kan utnyttjas vid underhåll och förbättringar av bostaden. De kostar staten cirka 10 miljarder per år. Totalt blir det cirka 59 miljarder i stöd. Dessa stöd betalas av skattebetalarna. Hushåll i hyresrätt får 0 kronor men bidrar med sina skatter till stödet till dem i ägt boende. De med lägre inkomster stöder idag de med högre inkomster! Är det rimligt?
Men bostadsbidragen då? Bostadsbidragen kan ju gå till boende i alla upplåtelseformer men går framför allt till ensamstående med barn i hyresrätt. Statens kostnader är 5 miljarder inklusive de beslutade tilläggen. Bostadstillägg till pensionärer betalas ju som en del av pensionen. Den utbetalas oavsett upplåtelseform. ”Bor du i eget hus eller egen bostadsrätt räknas värdet på bostaden normalt inte som en tillgång, om du bodde i bostaden även den 31 december året innan du ansöker. Bostadens värde påverkar då inte din rätt till bostadstillägg. Endast i undantagsfall räknas bostaden med som en tillgång: om du ägde bostaden den 31 december men inte bodde i den då.” [2]
Vi har alltså en regering som medvetet kör en omvänd Robín Hood-politik och som dessutom vill utreda större möjligheter för hushåll i ägt boende att tjäna pengar på inneboende och hyresgäster i andra hand. Det kommer att öka andelen som bor otryggt och vara beroende av andra personers välvilja i bostadsbristens Sverige.
[1] Enligt regeringens prognos kostar stödet 37,6 miljarder 2023, men enligt Ekonomistyrningsverkets prognos 56,0 miljarder. Från DN 2023- 07-25 ”Prognosen: Fördubblad kostnad för ränteavdraget på tre år”
[2] Från Pensionsmyndigheten
Medansvar för lägre hyror
I en artikel i Framtider 1/96 framhöll företagsekonomen professor Solveig Wikström:
”Mycket tyder på att den alienation och olust som kommit att prägla många moderna bostadsområden går att bryta. Men då gäller det att bygga upp en helt annan relation mellan hyresvärd och hyresgäst. Alla konstruktiva lösningar handlar om att de boende får ta ett större ansvar för sin egen närmiljö, och att deras erfarenheter och synpunkter tas till vara på allvar.”
På ett samrådsmöte häromdagen som jag deltog i påtalades de stora kostnader hyresvärden har för miljöstugor och liknande utrymmen. Slarv med sopsortering medför stora kostnader för att sortera om, eftersom det annars inte går att lämna in de olika sorterna. För många struntar helt i de regler som finns och lämnar allt möjligt på golv och i de olika tunnorna. Jag har själv varit med om att det varit nästan omöjligt att gå in eftersom utrymmet varit fyllt av kastade möbler, sängar och allt möjligt på golvet. Hyresvärden måste lösa detta annars vägrar firman som ska hämta att göra detta. Dessutom kostar det extra för den nedskräpning som görs av gårdar och trappuppgångar samt misskötsel av tvättstugor.
En del av detta kan förbättras genom åtgärder från värdens sida. T.ex. att underlätta möjligheterna att kasta möbler och andra husgeråd som man inte behöver längre genom möjlighet att låna en kärra och se till att det finns en container där dessa kan kastas. Men mycket handlar också om hyresgästers inställning. Jag tror att man borde prova ett nytt grepp där hyresgästerna får reda på kostnaderna för alla dessa extra åtgärder. Om hyresgästerna tillsammans ser till att dessa kostnader sänks ska hyran också sänkas i motsvarande mån. Dessa blir alltså rörliga kostnader som redovisas öppet och kan påverkas.
Jag föreslår att man i de bostadsområden där det finns fungerande Lokala hyresgästföreningar inrättar en samverkansgrupp mellan hyresgäster och hyresvärden i denna fråga. Den informerar om de extra kostnader som stöket medför och att hyran kan sänkas om detta minskar. Dessutom blir det också trevligare att bo i området.
Vad tror du?
SD:s märkliga nationalism
Sverigedemokraterna (SD) kallar sig för nationalister. En märklig sort, som inte har något emot utländskt ägande av svenska skolor som bekostas av våra skatter. Dessutom vill partiet inte att företag anställer utlänningar i bristyrken med kollektivavtal. Och förhindra att det byggs vindkraftverk i Sverige, trots att det är den snabbaste vägen att få fram mer el, göra oss mer oberoende samt skapa fler gröna jobb.
Öka hyresgästernas valfrihet!
En idé som min fru kläckte häromdagen är att göra det valfritt för hyresgäster i samband med renovering/upprustning att välja om de vill ha badkar eller dusch. Och att de senare även skulle kunna byta från dusch till badkar och vice versa. Barnfamiljer vill ofta gärna ha badkar, liksom även många unga. Jag föredrar dusch. Detta skulle vara möjligt om det fanns badkar som var lätta att flytta och att badrummen blev förberedda för detta. Kostnaden för en förändring bör vara rimlig och överkomlig för de flesta. Man kan ju även tänka sig att badrummen utformades så att hyresgästerna själva kunde sätta in ett badkar vid duschen om de ville det. Varmvatten debiteras individuellt av hushållen. Vore inte det något att fundera vidare på? Behov och önskemål kan ju variera mellan hushåll och liksom över tiden för samma hushåll.
Läs John Lapidus senaste bok!
“Den sjuka debatten – Bland vårdindustrins myter, nyspråk och lögner” heter den och är utgiven på Verbals förlag. Om vi inte sätter stopp för den utveckling han beskriver kommer en den gemensamma vården på lika villkor där behoven styr ersättas av ojämlik sjukvård, där hushållens ekonomi styr rätten till vård. Och det är hög tid!
En del i denna utveckling är det privata sjukförsäkringarna. Så här uttryckte sig Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik:
“Etikdelegationen anser att det etiska regelverket både på professions- och samhällsnivå är tydligt i sin inställning till prioritering av enskilda patienter eller patientgrupper. Det är inte förenligt med dessa etiska principer att samhället legitimerar ett system med privata sjukvårdsförsäkringar som en genväg till vård för utvalda grupper.” (Sid 17 i boken.)
Den multinationella, australiska Vårdkoncernen Ramsay Health Care äger vårdkedjan GHP och Capios 150 vårdcentraler och två sjukhus (Lundby i Göteborg och Sankt Göran i Stockholm). (s.23)
“När avtalet med Capio Lundby sjukhus i Göteborg skulle förlängas vägrade Ramsay att lämna anbud om inte regionpolitikerna gick med på en rad krav som Ramsay ställde.” C, L, M, KD, MP och SD valde att tillmötesgå Ramsays alla krav.” Kravet att Ramsay när som helst ska kunna plocka läkare och sjuksköterskor från den offentlig drivna vården utan karenstid. Dessa ska dessutom kunna ha detta arbete som bisyssla och Ramsay skulle kunna ta emot olika patientgrupper på olika villkor! (s. 26-27)
SD har en egendomlig syn på svenska intressen. Man stöder att utländska intressen köper upp och för över vinster till andra länder på det svenska skattebetalare betalat. Är det nationalism?
Jag ska fortsätta att läsa denna bok och hoppas att många fler gör det. Nästa kapitel behandlar att psykdiagnoser ställs av vinstintressen. Boken har många litteraturreferenser och en lång lista med hänvisning till källor.
50-70 % av norska skidåkare har astma?
Är det verkligen rimligt att 50-70 procent av de norska åkarna har astma? “Norges landslagsläkare Ove Ferangen erkänner för tidningen VG att 50-70 procent av landslagsåkarna i Norge har diagnostiserats med astma och använder därför medicin i samband med tävlingar. Han är dock mycket tveksam till den nya forskningen.”
“Enligt studien som utförts på tolv friska idrottare har astmamedicinen förbättrat prestationen med upp till tre procent. – I uthållighetsidrotter är den skillnaden gigantisk och kan fälla avgörandet mellan seger och förlust, säger Jürgen Steinacker, som var ansvarig för forskningsstudien på Universitetssjukhuset i Ulm, Tyskland.”
Citerat från msn.com
Inte bara de i bostadsrätt och egnahem drabbas av räntehöjningar!
Jag lyssnade på Ekonomiekot extra i Sveriges radio den 11 februari som handlade om effekterna av räntehöjningar på bostadsmarknaden. Men det handlade bara om de som bor i bostads- och äganderätt, dvs de med personliga lån. Det var märkligt. De tog inte upp att även fastighetslån till bostadsföretag och ägare av hyreshus drabbas av räntehöjningar, som i sin tur med sig ökade kostnader för ägarna liksom deras hyresgäster tillsammans med andra kostnadsökningar.
De i bostadsrätt och egnahem behöver bara betala 70 procent av räntan på lånen. Hushåll med enorma lån och dyra bostäder kan ha räntekostnader över 100 000 kronor. Och för kostnaderna över denna gräns betalar de bara 81 procent. Dessa enorma subventioner betalas av skattemedel. Statens kostnader ökar med varje räntehöjning. Hushållens rekordstora skulder är därför ett problem för Sveriges ekonomi. Visst kan de ökade kostnaderna vara besvärliga främst för de med låga inkomster och eluppvärmning i bostadsrätt och egnahem. Men även hyresgäster drabbas.
På grund av räntehöjningarna och andra kostnadsökningar för bostadsföretag och ägare till hyreshus har hyresgäster i år fått rekordstora hyreshöjningar efter förhandlingar och beslut av medlare. De största sedan 1990-talet. Hushåll i hyresrätt har i genomsnitt både betydligt lägre disponibla inkomster och mycket mindre kvar när hyran är betald än motsvarande hushåll i bostadsrätt och egnahem. Flertalet måste spara in på det mesta. Minskningen av deras köpkraft kommer att påverka konsumtionen. Hyresgäster är dessutom betydligt oftare trångbodda än hushåll i bostadsrätt och egnahem. I eftersatta områden (som kallas utsatta) dominerar de med låga inkomster och boende i hyresrätt. Vad kommer att hända när det blir ännu värre?
Men för journalisterna på Ekonomiekot verkar det vara mer intressant att prata om de som bor i bostadsrätt och egnahem. De som i allmänhet har det lite bättre. Men då får vi en ensidig bild av konsekvenserna av de stora kostnadsökningarna och underskattar de ekonomiska och sociala effekterna på de hushåll som drabbas hårdast. Kan detta intresse bero på att de på Ekot inte bor i hyresrätt? Men även om det är så borde ett Ekonomieko ge en realistisk bild av effekterna av räntehöjningarna för hushållen och inte bara de som äger sina bostäder, eller hur?
Sven Bergen's blogg 